Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson
En kort räntefond påverkas inte nämnvärt när räntan går upp, eftersom durationen på de skuldsedlar fonden investerar i är alldeles för kort. En långräntefond kan däremot sjunka mycket om räntan stiger.
En korträntefond placerar i skuldsedlar utgivna av staten (Riksgälden) eller kommuner, samtliga med en maximal duration om 12 månader. Statsskuldväxlar är trygga kortsiktiga investeringsalternativ sett till både det faktum att en statlig/kommunal gäldenär i regel har bra kreditvärdighet, samt att de korta löptiderna innebär kortare exponering på marknaden.
Exempel på korta räntefonder
- Simplicity Likviditet A
- Länsförsäkringar Kort Räntefond
- Skandia Korträntefond
- SPP Korträntefond
- Swedbank Robur Räntefond Kort A
Hur skapas avkastning i korta räntefonder?
En korträntefond följer den korta marknadsräntan mycket nära, med mål att prestera i likhet med den aktuella penningmarknadsräntan alternativt att behålla investeringens värde så att du får tillbaka det du satsade i fonden. Avkastningen i korta räntefonder skapas genom att skuldsedlarna köps till underpris, med löfte om en återbetalning av ursprungligt värde plus ränta vid durationens slut. Det handlar således om förutbestämd avkastning.
Rent teoretiskt kan förstås korträntefonder både öka och minska i värde, men det är låg risk på kort sikt – varför dessa anses vara det näst tryggaste placeringsalternativet efter sparkonto med insättningsgaranti.
Läs gärna också: Vad är skillnaden mellan en räntefond och en obligationsfond?
Långa räntefonder är känsligare
Centralt för räntefonder är att de går ner när räntorna stiger, och går upp när räntorna sjunker. Detta omfattar emellertid främst långräntefonder. De långa räntefonderna, det vill säga de som investerar i räntepapper med en löptid på minst 1 år och uppåt (ibland 10, 20 eller 30 år), är betydligt känsligare för förändringar i såväl de korta som de långa marknadsräntorna, varför investeringar i dessa innebär en högre risk.
Man brukar likna det vid en gungbräda med hävstångseffekt, med långräntefonder på ena sidan och räntorna på andra. Ju längre löptid en fond har, desto längre ut på gungbrädan hamnar den. En liten förändring i räntorna på ena sidan, får alltså stor effekt på räntefonderna på andra sidan. Och ju längre löptid – desto större effekt blir det.
Värdeförändringar för olika räntefonder finns att studera hos bland annat Avanza (webbplatsen använder cookies). Observera att du måste logga in om du ska handla räntefonder.