Hur mycket avkastning har räntefonder?

Hur mycket avkastning har räntefonder?

Last Updated on september 24, 2020 by admin

Hur mycket avkastning har räntefonder? En fråga med väldigt olika svar beroende på vilken slags räntefond det rör sig om. Räntefonder generellt är inte kända för att vara några direkta pengamaskiner, avkastningen är i regel mindre än för andra investeringsalternativ. Olika typer av räntefonder ger emellertid olika förutsättningar för bra värdeutveckling, varför det är vikigt att man väljer rätt typ av fonder i förhållande till ens sparmål och riskvillighet. Nedan hittar du en kort men informativ guide till hur avkastning skapas i räntefonder, och varför. 

Hur skapas avkastning i en räntefond?

Räntefonder placerar pengar i räntebärande värdepapper (statsskuldväxlar eller obligationer) utgivna av olika aktörer i syfte att få in kapital på ett annat sätt än att söka banklån. Investeringarna består alltså av lån från fonden till den aktör som givit ut skuldsedeln – exempelvis staten eller ett företag.

Precis som alla andra typer av lån är dessa statsskuldväxlar och obligationer belagda med ränta. Avkastningen i räntefonder kommer således till stor del av räntor som gäldenärerna måste och skall betala. Själva utbetalningarna kan se olika ut beroende på vilken typ av fonder det gäller. Tar vi exempelvis statsskuldväxlar erhålls en förutbestämd avkastning efter löptidens slut, medan kupongobligationer ger löpande ränteutbetalningar till räntefonden fram tills skulden förfaller och betalas tillbaka.

Skillnad statsskuldväxlar/obligationer

Korta räntefonder investerar/lånar bara ut i räntepapper med kort löptid – maximalt 1 år. Dessa räntepapper är oftast statliga, och kallas för statsskuldväxlar. Statsskuldväxlar är förenade med låga risker, men också låga förtjänster.

Långa räntefonder investerar i obligationer/räntepapper med lång löptid – från 1 år upp till 10, 20 eller 30 år. Räntepapper med lång löptid ges ofta ut av bland annat staten (statsobligationer), olika bolag (företagsobligationer) och bostadsinstitut (bostadsobligationer) samt andra stater. Av dessa innebär de statliga obligationerna lägst kreditrisk, och företagsobligationerna högst – framförallt de som är s k High Yield (läs gärna artikeln om företagsobligationer och företagsobligationsfonder här). Långa räntefonder är betydligt mer riskfyllda än korta, men långt ifrån lika riskfyllda som aktier och aktiefonder.

Korta och långa ränte-fonder kan både öka och minska i värde, men såväl riskerna som potentialen är större för de långa räntefonderna. Detta eftersom de längre löptiderna ger mer tid för positiva liksom negativa förändringar att få effekt.

Läs gärna också: Hur fungerar en realräntefond?

Ränteförändringar påverkar fondens utveckling

Förhållandet mellan ränteförändringar/värdeförändringar fungerar enligt följande:

När räntan stiger sjunker fonderna i värde, och när räntan sjunker stiger de i värde. Detta tvärtom-förhållande beror på att räntepapper med hög ränta – och således högre kupong – blir mer attraktiva när marknadsräntan blir lägre och nya skuldsedlar därmed ger sämre avkastning till samma pris. På samma sätt blir också befintliga räntepapper mindre eftertraktade när räntorna går upp eftersom de skuldsedlar som ges ut efter det då ger en högre kupong till samma pris.

Eftersom korta räntefonder investerar i räntepapper med löptider som understiger 1 år, det vill säga statsskuldväxlar, påverkas de inte nämnvärt av räntejusteringar på marknaden – vare sig upp eller ned. De korta räntefonderna ger således både låg risk och låg vinst, vilket gör de lämpligare för sparande på kort sikt. De senaste 10 åren har svenska korträntefonder haft en genomsnittlig värdeökning med 0,59%.

Exempel på populära svenska korträntefonder i dag är AMF Räntefond Kort och Länsförsäkringar Kort Räntefond.

Långa räntefonder är betydligt känsligare. Ju längre löptid desto högre risk finns. Även små ränteförändringar kan påverka värdet på de allra längsta fonderna relativt mycket, men längre löptid innebär emellertid också större chans till bättre avkastning. Genomsnittlig ökning för svenska långräntefonder de senaste 10 åren är 2,4% (historisk avkastning är ej att se som garanti för framtida avkastning, en investering är alltid förenad med ett risktagande). 

Exempel på tre av de största och bästa långräntefonder/obligationsfonder att spara i här i Sverige är AMF Räntefond Lång,  Spiltan Räntefond Sverige samt Länsförsäkringar Lång Räntefond A.

Gemensamt för korta och långa räntefonder är att de inte påverkas av utvecklingen på börsen – varken positivt eller negativt. De är vad som brukar kallas för icke-korrelerade med aktiemarknaden.

Hur mycket avkastning har räntefonder? Lite att tänka på

Räntefonder är i många avseenden lågriskalternativ. De är dock inte riskfria, utan kan både öka och minska i värde. Ska du investera i en räntefond är det fortfarande viktigt att känna till att det inte är säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. En räntefonds historiska avkastning är ingen garanti för likvärdig avkastning i framtiden, även om en lång räntefond historiskt gett högre avkastning än en kort räntefond.

Precis som man kanske inte bör investera hela sitt kapital i enbart indexfonder, aktier eller aktiefonder, bör man heller inte köpa enbart räntefonder. Man bör alltid sträva efter att dela upp sina placeringar jämnt, så att ens portfölj innehåller instrument som passar ens förutsättningar sett till riksvillighet och sparhorisont. Ju mer risk du är villig att ta, desto mindre andel räntefonder bör du placera pengarna i – och vice versa.

Se upp med avgiften

Fondavgifter är alltid något man ska vara uppmärksam på när man köper fonder – oavsett om det gäller en aktiefond, indexfond eller räntefond. En dyr avgift kan vara förödande vid framförallt en investering i en korträntefond där avkastningen blir mycket låg eller till och med negativ. Viktigt är därför att kontrollera avgifterna noga, och försöka hitta räntefonder med så låga fondavgifter som möjligt. Ofta tycker man inte att någon procent hit eller dit kanske spelar någon roll, men även en liten skillnad i avgift kan bli dyrt om man investerat mycket pengar.

Här på räntefonder.nu finns många fler bra och informativa artiklar om räntefonder, vilka du kan använda för att bygga på dina kunskaper ytterligare inom ämnet. 

Tips: Hos Avanza eller Nordnet kan du studera kreditbetyg/kreditvärdighet, risken och avkastningen hos olika kort- och långräntefonder och läsa mer om vilka du ska välja (sajten använder cookies). Sök gärna i topplistorna om du behöver inspiration. Genom webbplatsen kan du även investera direkt i räntefonder specifikt samt göra en investering i värdepapper av andra slag, bland annat genom ett ISK eller en kapitalförsäkring.

Share this post

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest
Dela på print
Dela på email