Skuldebrev och räntefond, vad är skillnaden?

Skuldebrev och räntefond, vad är skillnaden?

Last Updated on september 24, 2020 by admin

Ett skuldebrev är ett avtal som tecknas mellan två parter när den ena lånar ut pengar till den andra. Skuldebrevet fungerar som en kvittens eller ett erkännande på utestående penningskuld, och utgör således en tillgång för gäldenären på samma sätt som en aktie gör i ett företag. Skuldebreven kallas även för skuldsedlar eller räntebärande värdepapper.

En räntefond investerar i skuldsedlar som utfärdas av exempelvis staten, kommuner, olika företag eller bostadsinstitut i syfte att låna in pengar till verksamheten. Fonden köper skuldsedlarna, lånar ut pengar till utgivaren i fråga och erhåller avkastning i form av ränta på lånet samt eventuell värdeökning på värdepappret som sådant.

Skuldsedlar med kort vs. lång duration

Centralt för skuldsedlar som köps av räntefonder är durationen – det vill säga den löptid inom vilken de utlånade pengarna ska betalas tillbaka. Skuldsedlar kan antingen ha en mycket kort löptid på endast några månader upp till ett år, alternativt en mycket lång löptid på alltifrån ett år upp till flera decennier.

Räntefonder som köper skuldsedlar med en maximal duration på 12 månader kallas för korta räntefonder. De som istället köper skuldsedlar med en duration på minst 12 månader kallas för långa räntefonder.

Skuldsedlar med en duration som understiger 1 år utfärdas i regel av staten, varför de också kallas för statsskuldväxlar. Dessa ämnar följa den korta marknadsräntan mycket nära, och är tänkta att ge avkastning i likhet med den räntan alternativt behålla investeringens ursprungliga värde. Statsskuldväxlar har både låg risk och låg – eller till och med obefintlig – avkastning. Staten säljer för att låna pengar för att finansiera statskulden.

De längre skuldsedlarna, de med löptider som överstiger 1 år, kallas för obligationer. Dessa ges också ut av staten, men även bostadsinstitut, företag, kommuner och andra aktörer. Eftersom det är svårare att förutse ekonomiska utvecklingar långt fram i tiden, är dessa räntepapper förenade med högre risk för de som investerar – men också större chans att man får tillbaka högre ränta i avkastning.

Läs gärna också: Är det bra att ha räntefonder vid en börskrasch?

Välj rätt fond utifrån dina förutsättningar

Kort räntefond och lång räntefond lämpar sig olika väl beroende på vilken sparhorisont man har och vilken risknivå man vill lägga sig på. En korträntefond påverkas inte nämnvärt av vare sig upp-eller nedgångar på räntemarknaden, varför den passar bäst för ett kortsiktigt sparande där lägre risk är viktigare än hög vinst.

En lång räntefond har tid på sig att både stiga och sjunka ganska kraftigt i värde, varför den är mer lämplig om man ska investera långsiktigt.

Möjlighet finns också att som privatsparare själv köpa skuldsedlar direkt av utgivaren, men då beloppen oftast är mycket höga är det i regel mer fördelaktigt att investera i räntefonder.

Hos nätmäklare som Nordnet och Avanza är det lätt att börja spara i skuldebrev genom räntefonder – du behöver endast skapa ett konto och logga in för att komma igång.

Share this post

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest
Dela på print
Dela på email