Realräntefonder

Realräntefonder

Realräntefonder är en speciell typ av räntefonder som till skillnad från vanliga obligationsfonder och korta räntefonder även ger ett skydd mot inflation. Detta görs genom att aktuell inflationsprocent adderas till fondens ränta, vilket garanterar att den framtida avkastningen inte påverkas negativt av inflationen. Realräntefonder är mindre vanliga än traditionella kort- och långräntefonder, men de finns som investeringsalternativ och kan i vissa lägen vara lämpliga att använda och investera i.

Bakgrundsinformation: Vad är en räntefond?

För att förstå vad realräntefonder är måste man först och främst förstå vad en räntefond är.

En räntefond är en fond som investerar i räntebärande värdepapper (läs artikeln om räntepapper här). Räntebärande värdepapper är skuldsedlar eller skuldebrev som ges ut av staten, statliga företag, kommuner,  bolag och andra större samhällsaktörer i syfte att få in pengar i den aktuella verksamheten. Detta uppnås genom att fonder och andra större investerare köper skuldsedlarna, och alltså lånar ut pengar till den som auktionerat ut skuldsedlarna.

Precis som vilket lån som helst, är dessa skuldsedlar belagda med ränta och löptid. Löptiden, eller duration som det också heter, kan vara alltifrån 1 månad upp till många år. När löptiden förfaller är skulden betald, och förutsatt att utvecklingen har varit bra erhåller investerarna en avkastning bestående av de underliggande tillgångarnas värdeökning plus räntan för lånet.

Man skiljer på olika typer av räntefonder utifrån löptiderna för de värdepapper de investerar i:

  • Korta räntefonder: Investerar i värdepapper med löptider som understiger 1 år. Kallas även likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder.
  • Långa räntefonder: Investerar i värdepapper med löptider som överstiger 1 år, och som kan vara så långa som 10, 20 eller 30 år. Ett annat namn för långa räntefonder är obligationsfonder.

Vad gäller risk, historisk avkastning och potentiell framtida avkastning för korta respektive långa räntefonder, är löptiderna av central betydelse. Eftersom en längre löptid innebär att investerat kapital är exponerat för marknadsförändringar under en längre tid (såsom ränteförändringar, konjunktursförändringar, gäldenärens ekonomiska status osv) är långa räntefonder förenade med högre risk. Ju längre löptid, desto större risk.

Parallellt med risknivån följer också möjlighet till bra avkastning. Fonder med lång duration på innehavet ger bättre chans till en tillfredställande avkastning, medan fonder innehållande obligationer med kort duration ämnar prestera i nivå med aktuell penningmarknadsränta – alternativt behålla investeringens värde.

Kom ihåg: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fonder kan både öka och minska i värde. 

Hur fungerar realräntefonder?

Traditionella räntefonder erbjuder avkastning i form av nominell ränta, vilket är ränta utan korrigering för inflation. Inflation betyder att pengar blir mindre värda. Risken finns alltså att det du sparar i en vanlig långräntefond med exempelvis 10-åriga statsobligationer inte är värt lika mycket när skuldsedeln förfaller, till följd av inflation.

En realräntefond tar däremot hänsyn till detta, i syfte att erbjuda en trygg fast ränta över inflationen. Räntan sätts i procenttal per år, precis som för en vanlig räntefond, men ett tillägg görs också i form av aktuell inflationsprocent. Exempelvis ränta 3,5% + inflation 1,5%. Man använder nominell ränta och gör avdrag för inflation, vilket ger en realränta.

Realränteobligation engelska: Mortgage bond

Innehåller nästan enbart statspapper

Till skillnad från de flesta vanliga långräntefonder som idag har övervägande delar av sina respektive innehav i företagsobligationer snarare än statspapper, köper istället realräntefonder nästan uteslutande skuldsedlar utgivna av staten. Detta beror förstås på att staten är den enda aktören med makt över finans- och räntepolitik och som således kan styra inflationen, varför löften om inflationskompensation av naturliga skäl endast kan utfärdas av just staten.

Statliga realränteobligationer ges ut av Riksgälden , vilken är den instans som bland annat är ansvarig för statliga betalningar samt förvaltning av statsskulden. Realränteobligationer från Riksgälden kan köpas direkt av privatsparare, men då lägsta investeringsbelopp är 5000 kronor är det både billigare och mer fördelaktigt att placera i en realräntefond via exempelvis ett ISK, snarare än att själv köpa realränteobligation. Fonden investerar åt dig, vilket gör det både enklare och smidigare.

Realobligationer: Avkastning vs risk

Att placera i räntebärande papper innebär generellt sett en betydligt lägre risk än om man sparar i exempelvis aktiefonder eller aktier. Precis som andra sparalternativ finns dock både fördelar och nackdelar.

Räntefonder styrs framförallt av bland annat ränteläget, inflation och valutakursförändringar snarare än aktiemarknaden, vilket gör de till bra alternativ när det råder oro på börsen. De brukar kallas portföljens stötdämpare eftersom det faktum att de är okorrelerade med börsen gör att de balanserar upp förluster gjorda på just aktiemarknaden.

En realräntefond är att betrakta som ett lågriskalternativ för sparare som prioriterar just lägre risk framför hög potentiell vinst. De har långa löptider (oftast 5-10 år), vilket gör de något mer riskfyllda än korträntefonder, men skyddet mot inflationspåverkan kan samtidigt göra de tryggare än vanliga långräntefonder med nominell ränta.

Realräntefonder har de senaste åren generellt uppvisat en bättre historisk avkastning än många traditionella obligationsfonder, men detta är förstås ingen garanti för framtida avkastning. Liksom med andra investeringsalternativ är det aldrig säkert att du får tillbaka din ursprungliga investering.

Givet de senaste årens negativa ränteläge, bör man vara särskilt försiktig och uppmärksam på just de svenska realräntefonderna framöver. Många av dessa fonder har långa löptider bundna med fast kupong – alltså fast reell ränta – på låga nivåer. Detta kan få negativa konsekvenser eftersom Sverige sannolikt kommer att få räntehöjningar framöver. Och när räntan höjs, sjunker värdet på räntefonder. Så även för realräntefonder.

Vilka är de mest populära realräntefonderna?

  • Handelsbanken Realräntefond (Handelsbanken Realränte A1 SEK)
  • Nordea Realräntefond
  • Öhman Realräntefond A
  • Swedbank Robur Realräntefond
  • Skandia Realräntefond
 

Ovanstående är några exempel på de mest populära och bästa realräntefonderna hos Avanza (klickbar länk, sajten använder cookies. Stäng ned webbplatsen om du ej vill godkänna cookies). Hos Avanza och Nordnet finns även analyser av realräntefonder och räntefonder att ta del av. 

Liten ordlista

Information om denna fondtyp kan ibland innehålla komplicerade ord och krångliga fackuttryck. Vi rundar därför av med en liten ordlista på begrepp som ofta dyker upp:

  • Kreditspread: Prisskillnaden mellan obligationer med samma löptid men olika kreditvärdighet – vanligen statsobligationer och företagsobligationer.
  • Realränteobligation pari: Över/under pari beskriver om en obligation handlas över eller under sitt nominella ursprungsvärde.
  • Nominell ränta: Den bestämda räntan som ska betalas, utan korrigering för inflation
  • Realränta: Visar nominell ränta minus inflation.
  • Obligation: Synonym för skuldsedel/räntepapper
 

Tips: Läs mer artiklar om räntefonder här på räntefonder.nu.

Summering – Realräntefonder

En realräntefond skiljer sig från en vanlig räntefond då den inte bara strävar efter att förhålla sig till marknadsräntan, utan även inflationen. Tanken med dessa fonder är att den som placerar pengarna ska kunna skydda sina pengar mot inflationens urholkande effekt.

Riksbanken har ju som mål att över tid ha 2% inflation. Det är bra för ekonomin i ett land och behövs för att skapa en balans i ekonomin rent makroekonomiskt. Men det innebär också att 100 kronor i madrassen tappar i värde och är bara värt 98 kronor ett år senare, sett till köpkraften.

Så, vad gör vi med pengar som vi inte bara vill spara utan att utsätta dom för någon risk? I normala fall är ju en kort räntefond det perfekta alternativet. Men det är kanske inte alltid den räntan är så fördelaktig. Är räntan mycket låg och avgifterna höga så kan pengarna tappa i värde. Addera dessutom inflationen och pengarna förlorar skrämmande snabbt i värde.

Då är det alltså en realräntefond vi vänder oss till för att gardera våra pengar från inflationen. En realräntefond har en något lägre ränta än en motsvarande räntefond. Det beror på att skuldsedeln innehåller ett löfte om att betala en ränta, eller kupong, som är uppräknad enligt konsumentprisindex.

Här får man titta på rådande inflationsläge och lyssna noga på vad riksbanken tror om läget. Riksbanken har nämligen verktyg för att påverka inflationen. Det verktyget heter reporäntan och är alltså den ränta som främst styr vår marknadsränta. Höjer dom räntan så trycker dom ned inflationen och en realräntefond blir inte lika attraktiv. Inflationen kan dock stiga även om riksbanken höjer räntan.

Läs gärna mer på vår systersida om detta.

Share this post

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest
Dela på print
Dela på email