RÄNTEFONDER
En räntefond placerar i räntebärande värdepapper, så som statsskuldväxlar, bostads-, kommun- och statsobligationer. Räntefonder har oftast lägre risk än till exempel aktiefonder.
Bästa Räntefonder 
Vad är det och hur köper man?
Vad är det och hur köper man?
I det här avsnittet ska vi göra en djupdykning ner i räntefonder – ett mycket omfattande område och en typ av placering som skiljer sig mycket från konventionella placeringar på börsen. En räntefond investerar i räntebärande värdepapper. Vi ska titta närmare på hur räntefonder, i samverkan med aktier och andra investeringar, ger investeraren en möjlighet att öka kontrollen över sin risk och skapa mer kontroll och diversifiering i sin portfölj.
Vad är en räntefond?
Så vad är en räntefond? Det är en fond består av kort och gott av skuldsedlar. Enkel uttryck så är en skuldsedel ett bevis på ett lån av pengar. Skuldsedeln innehåller någonting som heter skuldebrev. Ett vanligare och mer vedertaget begrepp för skuldebrev är obligation.
Ett skuldebrev eller en obligation är ett löfte om att den som lånar pengarna kommer att betala tillbaka dom. Ganska rimligt, eller hur? För att göra det ännu enklare; du lånar ut 100 kronor till din vän och han lovar att betala tillbaka dom. Obligationen är hans skyldighet att betala tillbaka lånet.
När betala tillbaka?
Men när ska han betala tillbaka lånet? Lånar vi ut pengar till en vän så kanske vi inte är så specifika gällande exakt när pengarna ska betalas tillbaka. Att ställa sådana specifika krav kan skapa dålig stämning. Men på finansmarknaden gäller så klart andra regler. Genom att sätta en fast löptid på skuldebrevet så har vi nästa beståndsdel av skuldsedeln – durationen. Durationen kan vara allt från månader till 20 eller 30 år.
Ok, så du lånar ut 100 kronor till din vän och kanske kommer ni överens om att han ska betala och du får tillbaka dessa efter 1 månad. På finansmarknaden nöjer vi oss inte med att få tillbaka pengarna efter en viss tid. Vi vill ju så klart ha ränta också. När vi pratar om skuldsedlar så är begreppet för ränta det samma som kupong eller kupongränta. Slutligen har vi själva lånebeloppet, i vårt fall 100 kr, som kallas för nominellt belopp.
Bästa räntefonderna
Länken tar dig till Avanzas analyssidor för respektive fond. Fonderna nedan har utvecklats bra de senaste åren. Det betyder inte alltid att de kommer gå bra även framåt. Gör din analys innan du köper.
..mer info om räntefonder
En skuldsedel kan i princip ges ut av vem som helst, eller av vad som helst. Det kan vara stater, företag eller en kommun.
En skuldsedel innehåller alltså en duration, en kupong samt nominellt värde. En skuldsedel är med andra ord en tillgång. Som vilken annan tillgång som helst kan den byta ägare genom handel. Den kan köpas, säljas och belånas.
Och precis som vilken annan tillgång så har skuldsedeln därmed ett marknadsvärde. Problemet för oss vanliga dödliga är att en skuldsedels nominella belopp sällan är mindre än 1 miljon kronor.
Även om man har så mycket pengar så kan det tyckas tveksamt om man vill lägga den miljonen på en enskild skuldsedel. Det är här denna fondens variant kommer in i bilden.
- Missa in vår artikel om räntefonder på vår modersida Samuelssons Rapport.
I denna typ av fond kan det finnas hundratals olika skuldsedlar, med olika löptid (duration) och kuponger.
De kan köpas och säljas som vilken annan fondandel som helst och man är alltså inte bunden till löptiden i en enskild skuldsedel.
Andra fördelar med räntefonder är att man sprider sin risk och att man även kan ha olika typer av skuldsedlar, såsom företagsobligationer och statsobligationer. Vi ska titta närmare på de olika typerna av räntefonder längre fram i den här artikeln.
Räntefonder i portföljen
Så, vilken funktion fyller räntefonden i den stora portföljen med aktier, råvaror och andra tillgångar? Först och främst är det viktigt att vara övertydlig här och klargöra att en räntefond inte påverkas på samma sätt som aktiefonder av vad som händer på börsen. Ofta pratar vi om riskspridning i portföljen genom att ha tillgångar inom många olika branscher, osv. Men vad händer vid en bred börsnedgång? Jo, portföljen går förmodligen ner oavsett hur väl man spridit riskerna. Minst riskfyllda är de korta räntefonderna. Högre risk har de långa räntefonderna och realräntefonderna,
Genom att ha räntefonder i sin portfölj så kan man tjäna pengar på sina aktieinvesteringar samtidigt som man garderar sig för nedgångarna genom att ha räntefonderna som en så kallad broms. Men en stor andel räntefonder i portföljen ökar man chansen att slå index vid en bredare börsnedgång. Samtidigt om räntefonder har låg risk, så har dem också låg avkastning.
Räntefonder har varit mycket framgångsrika senaste åren. Detta tack vare fallande marknadsräntor. Vi ska titta närmare längre fram på exakt hur detta samband fungerar, men framför allt de långa räntefonderna har sett en mycket bra utveckling senaste åren exempelvis på grund av detta. Nu pekar det mesta på att inflationen i Sverige är på väg upp. Samtidigt har riksbanken gjort en första försiktig höjning av styrräntan. Detta har en negativ inverkan på en lång räntefond och allting pekar ju på att räntan kommer att fortsätta höjas successivt under en över en överskådlig framtid. Trots detta vittnar flera banker om en fortsatt stor andel av de privata spararnas tillgångar som placeras i räntefonder. Vad detta beror på får vi återkomma till. Kanske bottnar det i en osäkerhet kring börsens utveckling och att man helt enkelt måste placera pengarna någonstans.
Räntefonder vid börskrasch
En populär analogi för hur räntefonder och aktier samverkar i en portfölj är att se aktierna som motorn i en bil. Motorn driver bilen framåt. Räntefonderna fungerar som en broms och hjälper bilen att sakta in ifall det kommer en nedförsbacke eller en eventuell börskrasch.
Det finns även en positiv psykologisk effekt av att ha räntefonder i en portfölj. Vid en börskrasch förstärks de kraftiga nedgångarna av den panik som utbryter på grund av själva nedgången. Den enskilde spararen kan undvika att drabbas av denna “panik” vid en börskrasch eller börsnedgång om det finns en solid bas av räntefonder i portföljen. Man känner sig helt enkelt mer trygg i svåra tider då man det vill säga inte sitter med 100% av sitt kapital på börsen.
Hur räntefonder ökar eller minskar i värde
Vad är det då som avgör om räntefonden går bra eller dåligt? Om aktiefonders utveckling speglas av förändringar på börsen, så speglas räntefonderna utveckling av förändringar av marknadsräntan. Men det är alltså inte så att räntefonderna stiger i värde när marknadsräntorna går upp, utan tvärt om, då faller dom. Vi ska nu se på hur detta samband funderar.
När marknadsräntorna går upp innebär ju det att de skuldsedlar som ges ut kommer att ha en högre kupong än de som givits ut tidigare. För att de skuldsedlar som givits ut tidigare ska kunna säljas på marknaden så behöver priset på dessa sjunka. Först då inträffar jämvikt mellan utbud och efterfrågan på marknaden.
På samma sätt gäller det alltså om marknadsräntorna går ner. Då kommer nya skuldsedlar att ge en lägre kupong än de som givits ut tidigare. För att säljare ska sälja de tidigare skuldsedlarna kommer dom vilja ha mer betalt, vilket alltså får priset på tillgången att gå upp.
En räntefond består som sagt av en mängd skuldsedlar, men alla är beroende av marknadsräntorna.
Aktier vs. Räntefonder
När vi pratar om aktiefonder så finns det många olika faktorer som avgör hur hög risk fonden har. Vi har tidigare pratat om sharpekvot och hur den kvoten kan ge en fingervisning om risken i en tillgång. Aktievärden speglar ju värdet av ett bolag. Bolaget är verksamt på en marknad som rör sig upp och ned. Det finns dessutom en kortsiktig svängning i aktiekurser som beror på psykologiska effekter bland aktörer på börsen. Även om man kan sätta en risknivå på en aktiefond så ser vi att det är oerhört komplexa beräkningar som krävs för att dessa ska bli realistiska.
När det gäller räntefonder är det betydligt enklare. Eftersom här är det durationen som avgör och ger risken. Ju längre man lånar ut pengar desto större är risken att den som lånar pengarna ska drabba av försämrad betalningsförmåga. Men framförallt så ökar sannolikheten att marknadsräntorna ska röra sig mer från sitt utgångsläge ju längre tid som går.
Durationen fungerar som en hävstång på räntefonderna. Räntefonder med en löptid på 20-30 år får en större hävstång då en liten förändring på marknadsräntorna ger ett stort utslag på värdet av räntefonderna.
Korta Räntefonder
En kort räntefond är en räntefond med en duration på ett år eller mindre. Precis som vi gått igenom tidigare så är alltså dessa räntefonder de som erbjuder lägst risk. Samtidigt har dessa också lägst hävstång och kan alltså ses som trygga investeringar med låg men stabil avkastning. Man skulle kunna jämföra en kort räntefond med ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti. Skillnaden på lång och korta räntefonder är löptiderna på de räntebärande papper som fonden äger. Korta räntefonder kallas även penningmarknadsfonder och placerar enbart i räntebärande värdepapper med en återstående löptid som är mindre än ett år.
Långa räntefonder - Obligationsfonder
Korta räntefonder kan som sagt ses som mycket trygga investeringar. Här handlar det om skuldsedlar till stater och kommuner främst. Räntefonder är detsamma som obligationsfonder. Tittar vi på långa räntefonder så har vi alltså en duration på mer än ett år. Durationen kan variera från allt mellan 1 år till uppåt 20 år och ibland till och med 30 år. Det säger sig självt att risken ökar här. Dessutom är dessa långa räntefonder baserade på skuldsedlar som är lånader till företag. Som vi nämnt tidigare är företag exponerade för många olika faktorer och riskbedömningen här blir genast svårare. Detta innebär att det finns långa räntefonder som erbjuder allt från medelhög risk till ganska hög risk. Långa räntefonder med längre löptid har också en större hävstång än korta räntefonder. Om marknadsräntorna sjunker så ger detta ett större utslag på värdet på räntefonden.
Hävstången på räntefonder kan liknas vid en gungbräda. Längst ut på ena sidan av gungbrädan har vi de längre marknadsräntorna. Längst ut på andra sidan har vi de långa räntefonderna. Närmare mitten har vi de mellanlånga samt korta räntorna och korta räntefonder. Förändringar i de korta marknadsräntorna kommer alltså inte att få en lika stor hävstångseffekt på de korta räntefonderna som de långa marknadsräntorna kommer att få på de långa räntefonderna. Långa räntefonder placerar enbart i räntebärande värdepapper med en återstående löptid som är mer än ett år och de har högre risk.
Du hittar mer läsning på våra gratiskurser: Aktieskola och Fondskola
Mer om Företagsobligationer
När det gäller företagsobligationer och räntefonder bestående av dessa så är det på sin plats med ett varningen finger. De företag som lånar dessa pengar är oftast företag med dålig ekonomi. Således är ibland risken hög i förhållande till den avkastning som de kan skapa.
Mer om Realräntefonder
En annan typ av räntefond är realräntefonder. Här har man utvecklat räntefonderna genom att i skuldsedlarna addera en faktor till – inflationen. I skuldsedeln tar man alltså hänsyn till inflationen för att säkerställa att köpkraften i skuldsedeln är den samma över tid. Räntan blir lägre än marknadsräntorna men den blir real istället för nominell.
Hedgefonder
Den sista typen av ränteinvesterande fond vi ska titta på är den som är mest rock’n roll av alla räntefonder – hedgefonden. En hedgefond har mycket friare tyglar än övriga räntefonder. Här blandar man ofta lång och korta skuldsedlar. Dessutom kan de använda belåning och även blankning för att öka sin avkastning. Här är vi alltså ganska långt ifrån den stabila och trygga investering som vi vill att en räntefond ska vara i vår portfölj.
Hedgefonden fyller dock en viktigt funktion om man ändå väljer att ha den i sin portfölj. Den är fortfarande, likt alla andra räntefonder, oberoende av hur det går på börsen. I vilket fall är det vad den strävar efter. I praktiken är det dock möjligt för en hedgefond att gå med förlust. Detta är viktigt att poängtera!
En hedgefond har vanligtvis en prestationsbaserad avgift. Vilket innebär att om det går bra för fonden och den genererar bra med avkastning, så får man betala lite extra till de duktiga fondförvaltarna som jobbat med fonden. Det är inte ovanligt att en hedgefond har 20% avgift på det belopp som överstiger statslåneräntan per år. Fonderna har också ofta någonting som kallas för high-watermark, vilket innebär att om fonden fallit, så tar man inte ut någon prestationsbaserad avgift förrän den nått det tidigare värdet.
Hedgefonder fick ett ganska dåligt rykte i världen under 90-talet, då LTCM (Long Term Capital Management) förlorade 4,6 miljarder dollar och gick i konkurs. Idag har dock ryktet blivit bättre och det finns hedgefonder som tar både låg och hög risk.
Negativ ränta - inverkan på räntefonder
Vad hände med de långa räntefonderna när räntan sjönk till negativ? Som vi sett tidigare stiger ju räntefonderna i värde när räntan går ned. Omvänt så kan en fond minska i värde om räntan går upp. Tittar vi på långa räntefonder så stiger dom dessutom med hävstång. Några av de räntefonder 2018 som gick bäst var de långa räntefonderna.
Den negativa räntan innebär alltså att man i praktiken får betalt för att låna pengar. Det kan låta absurt, men är egentligen ganska logiskt. Man har helt enkelt för mycket pengar. Vilket innebär att man betalar för att någon ska ta hand om och “vakta” dessa pengar.
Extern påverkan på räntefonder
Vi har varit inne på det tidigare när vi pratade om att aktiefonder påverkas från flera håll och att riskbedömningen således blir svårare. Tittar vi djupare på räntefonderna så finns det 4 tydliga externa faktorer som påverkar dessa.
- Valutakursen
I och med att räntefonder ofta handlas i olika valutor så får valutakursen en väldigt stor påverkan. Valutor kan svänga betydligt mer än vad marknadsräntorna gör. Så en skuldsedel som ska ge 2% avkastning kan helt suddas ut genom att valutakursrörelserna blir större. Handlar man med räntefonder och växekursen har hög volatilitet så kan den säkra investeringen i en räntefond snarare förvandlas till en valutaspekulation. Här behöver man alltså vara vaksam och ha med detta i sin riskbedömning.
- Inflationen
De flesta känner till att pengar som ligger på banken och vilar urholkas i värde på grund av inflationen. En 100-lapp var mer värd på 80-talet än den är idag. Därför är inflationen viktig att ha i åtanke när man väljer räntefond. Riksbanken har ju som målsättning att ha 2% inflation per år. Det innebär att en investering halveras i värde på 36 år. Vi pratade ju tidigare om realräntefonder och det är alltså fonder som tar inflationen i beaktande och korrigerar för den samma.
- Rörelser i marknadsräntorna
Att rörelser i marknadsräntorna påverkar värdet på räntefonden är vid det här laget glasklart. När det gäller de korta räntorna så sätts dessa till stor del av riksbankerna. De längre räntorna sätts dock på den fria marknaden och det är viktigt att känna till den skillnaden.
- Kreditrisken
Kreditrisken är den risk att den som lånar pengarna ställer in sina betalningar. För en statsobligation är risken liten. För en företagsobligation något högre. Här skiljer det också mycket mellan länder.
Välja räntefond - Bra och dåliga?
Att välja en bra räntefond är egentligen inte så svårt. Det handlar i grunden om att välja en fond som speglar den risk man vill ta. Har man aktier i sin portfölj med relativt hög risk så kan det vara en god tanke att investera i räntefonder med låg risk för att gardera sig vid eventuella nedgångar.
För att kunna jämföra räntefonder med varandra så kan man använda sharpekvoten. Det är också vanligt att vissa räntefonder redovisar vilka kreditbetyg skuldsedlarna i räntefonden har. AAA är ju det högsta betyget och där hittar vi emittenter som Svenska staten, Norge och Danmark. Tätt följt av Göteborgs Stad. Detta är alltså lågriskinvesteringar när det kommer till skuldsedlar. Banker ligger också högt på kreditbetygsskalan. I mitten, med betyg som BBB ned till B- finner vi ofta företag.
När man jämför fonder med varandra på till exempel Avanza så kan man i regel se vilken Morningstar rating som fonden har. Morningstar rating lanserades 2001 som ett lättbegripligt sätt att jämföra historisk avkastning och resultaten av fonder som liknar varandra. Man tar alltså hänsyn till kostnader och risk. Man tar inte hänsyn till några subjektiva värderingar om fonderna i övrigt utan beräkningarna är helt och hållet matematiska.
Metoden utmynnar i en rating som består av 1-5 stjärnor. Totalt finns det över 170 olika kategorier av fonder som Morningstar jämför inom. De vanligaste i Sverige är “Stora bolag” och “Små-/medelstora bolag”. Tittar vi på svenska räntefonder har många långa räntefonder avkastat ca 3 – 5% under det senaste året.
Andra faktorer att väga in när man tittar på räntefonder är bland annat att se på hur ens egna lån ser ut. Ofta betalar man en högre ränta på sina befintliga lån än den ränta man kan få genom att investera i en fond. Det kan alltså rent privatekonomiskt vara ett klokt val att vänta med att investera i räntefonder tills dess att lånen är betalda.
Att amortera på ett bolån till exempel gör ju att bostaden du äger sakta men säkert ser sin belåningsgrad sjunka. Den dagen du säljer bostaden kommer du alltså att få loss mer pengar när kvarvarande lån löses. Dessutom krymper ju räntan i och med att lånebeloppet sjunker.
Har du inga lån, eller om du av någon annan anledning inte vill amortera ytterligare på dessa, utan istället investera i räntefonder så gäller det nu att välja vilken typ av ränteinvesterande fond du ska investera i.
En kort räntefond fungerar som en krockkudde i portföljen. Tänk bara på valutornas rörelser. Tror du att den svenska kronan kommer att vara oförändrad eller kanske till och med stärkas. Då kan det vara läge att investera i räntefonder som handlar i svenska kronor.
Annars kan du titta på andra valutor som du tror på och investera i dessa. Gör du smarta val här så kan du utöver avkastningen på räntefonden göra fina valutakursvinster.
Vill du spekulera på självaste marknadsräntan så är en investering i långa räntefonder att föredra. Förutsatt att det är en fallande marknadsränta du tror på förstås.
En investerare som sitter med mycket likvida medel och vill skydda dessa mot inflationens verkan över tid, kan med fördel se sig om efter realräntefonder. Som vi gick igenom tidigare så tar dessa hänsyn till inflationen.
Företagsobligation vid en börskrasch eller börsnedgång
Vill du investera i räntefonder men ta lite mer risk för att på så sätt kunna få mer avkastning, men fortfarande hålla en distans till börsens rörelser så är rekommendationen att titta på företagsobligationer eller hedgefonder. Att säga att företagsobligationer är helt avskilda från börsen är inte helt korrekt. I och med att företagen agerar på börsen så är deras eventuella betalningsförmåga kopplad till utvecklingen på börsen. Skulle det ske en stor börskrasch och företag på grund av detta går i konkurs så kommer dom inte kunna sköta sina betalningar och räntefonderna drabbas. Det innebär alltså att risken ökar för företagsobligationer vid en börskrasch eller en nedgång på börsen.
Den negativa räntan innebär alltså att man i praktiken får betalt för att låna pengar. Det kan låta absurt, men är egentligen ganska logiskt. Man har helt enkelt för mycket pengar. Vilket innebär att man betalar för att någon ska ta hand om och “vakta” dessa pengar.
Räntefonder och pensionssparande
Räntefonder har alltid varit ett populärt val när det gäller att placera pengar till pensionen. Det är ju ganska logiskt. Är det några pengar vi INTE vill ta höga risker på så är det ju våra pensionspengar. I dessa tider gäller det dock att vara vaksam. Räntenivåerna är ju mycket låga och den förväntade avkastningen är inte hög. Många räntefonder har en avgift som i dagens läge äter upp avkastningen. Det kan alltså i slutändan bli så att pengarna man investerar i räntefonden får en negativ utveckling. Ta dessutom med inflationen i beräkningen och det ser helt plötsligt bekymmersamt ut.
För att undvika detta kan man flytta sina pengar till ett pensionsbolag med traditionell förvaltning, vilket innebär att man får garanti på sina pengar. Pensionsbolaget tar då hand om förvaltningen av pengarna och placerar dessa i obligationer, fastigheter och aktier. I och med att du som kund får en garanti på pengarna så tar du ingen större risk än vid investering i räntefonder. Utöver garantin på pengarna så får du även en garantiränta samt en återbäringsränta om utvecklingen går bra.
Tänk dock på att när man flyttar sina pengar så flyttar man ju sina pengar till ett nytt kollektiv. Se därför till att välja ett pensionsbolag som har starka finanser och gott rykte. Här kan man titta på någonting som heter konsolideringsgrad. Konsolideringsgrad är ett mått på värdet av ett bolags samlade tillgångar i förhållande till bolagets samtliga åtaganden. Det visar alltså förmågan att fullfölja sina åtaganden till spararna, krasst uttryckt. Skandia gjorde til lexempel nyligen en aktieutdelning vilket gjorde att deras konsolideringsgrad sjönk till 111%. Folksam ligger på 120%. Folksam är alltså ett bra val för pensionssparande.
När vi ändå pratar om pensioner så är det också värt att nämna vad som händer med vårt samlade sparande när vi närmar oss pensionen. Helt plötsligt kommer vårt samlade sparande förmodligen att fylla en allt viktigare funktion i vår privata ekonomi. Våra inkomster kommer ju att sjunka samtidigt som våra utgifter förmodligen kommer att öka då vi får mer fritid. Det kan då vara läge att växla ned den samlade risk man har i sin portfölj. Här kommer räntefonderna väl till pass.
Hedgefonden fyller dock en viktigt funktion om man ändå väljer att ha den i sin portfölj. Den är fortfarande, likt alla andra räntefonder, oberoende av hur det går på börsen. I vilket fall är det vad den strävar efter. I praktiken är det dock möjligt för en hedgefond att gå med förlust. Detta är viktigt att poängtera!
En hedgefond har vanligtvis en prestationsbaserad avgift. Vilket innebär att om det går bra för fonden och den genererar bra med avkastning, så får man betala lite extra till de duktiga fondförvaltarna som jobbat med fonden. Det är inte ovanligt att en hedgefond har 20% avgift på det belopp som överstiger statslåneräntan per år. Fonderna har också ofta någonting som kallas för high-watermark, vilket innebär att om fonden fallit, så tar man inte ut någon prestationsbaserad avgift förrän den nått det tidigare värdet.
Hedgefonder fick ett ganska dåligt rykte i världen under 90-talet, då LTCM (Long Term Capital Management) förlorade 4,6 miljarder dollar och gick i konkurs. Idag har dock ryktet blivit bättre och det finns hedgefonder som tar både låg och hög risk.
Räntefonder i dagens läge
Tittar vi på hur världsekonomin ser ut idag och försöker göra några insiktsfulla förutsägelser om framtiden för räntefonder så ser vi en ganska bred tro på stigande räntor. Detta har redan börjat synas på de längre marknadsräntorna. Riksbanken höjde ju styrränta för första gången på länge. Trots att den fortfarande ligger på negativ nivå så säger höjningen tydligt vart räntan är på väg. Inflationen i Sverige är på väg upp och närmar sig målet på 2%. Riksbanken känner nu att man har utrymme att böja höja. Går allt enligt planen så kommer höjningarna att fortsätta kommande år.
Så om räntan sakta men säkert stiger så betyder det alltså att marknadsräntorna också sakta men säkert kommer att stiga. Det betyder i sin tur att de långa räntefonderna kommer att tappa. Avanza och Nordnet vittnade 2017 om stora utflöden från räntefonder bland deras sparare. Det var ungefär då som det började pratas på allvar om att en höjning av räntan vara nära förestående.
Tittar man istället på korta räntefonder så kan dessa å andra sidan bli mer attraktiva. Med högre ränta så kan vi på kort sikt vara ganska säkra på att våra pengar håller värdet mot inflationen och förhoppningsvis till och med ökar lite för våra korta räntefonder. Går vi på sikt från negativa räntenivåer till positiv ränta så kan vi ju få mer betalt för att låna ut våra pengar.
Det vi också ser nu är att börsläget blir allt mer svajigt. I slutet av 2018 så såg såväl Nordet som Avanza ett inflöde igen i räntefonderna. Detta kan kopplas till den ökade oron på börsen. Spararna vill helt enkel inte ha för stor andel av sina besparingar investerade på börsen i dessa tider. Istället för att låta pengarna ligga på kontot och inte göra någon nytta så ser spararna fördelarna med att lägga dessa pengar i räntefonder, för att på så sätt skapa sig en relativt riskfri placering som fortfarande ger en viss avkastning.
Räntefonder i världen
Generellt för räntefonder är alltså att det ger en ganska låg avkastning men samtidigt till en ganska låg risk. Detta gäller dock inte överallt. Tittar man på länder till exempel med mycket instabil ekonomi så kan en investering i räntefond vara likställt med en investering i ett bolag med hög risk på börsen. Alltså ren spekulation. I vissa länder råder det sådan osäkerhet gällande statens förmåga att återbetala sina lån att marknaden sätter skyhöga räntor. Det finns exempel på länder där man får 70% ränta per år för ett lån på 5 år. Här finns alltså möjligheten att använda räntefonder och investeringar i obligationer som rena objekt för spekulation.
Kom dock ihåg att räntefonderna då inte fyller den funktion som vi pratade om inledningsvis. Att fungera som en broms i portföljen. Vi pratade ju om räntefonder som en placering som ligger betydligt lägre i risk än investeringar i aktier.
Den negativa räntan innebär alltså att man i praktiken får betalt för att låna pengar. Det kan låta absurt, men är egentligen ganska logiskt. Man har helt enkelt för mycket pengar. Vilket innebär att man betalar för att någon ska ta hand om och “vakta” dessa pengar.
Hur investerar man i räntefonder rent konkret - Bra eller dåligt?
När det gäller val av räntefond så behöver man fatta beslut kring vilken risk man vill ta. Därefter skiljer det sig inte så mycket från räntefond till räntefond. Några av de mest populära räntefonderna i Sverige är Spiltan Räntefond Sverige som investerar i skuldsedlar med en duration på mindre än ett år. Man investerar bara i värdepapper med god kreditvärdighet och som är utfärdade i svenska kronor. Fonden har 4 av 5 stjärnor enligt Morningstar’s ratingsystem. Var dock medveten om att finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är inte säkert att du får tillbaka dina pengar.
Vill man ta lite högre risk så erbjuder Spiltan även en så kallad högräntefond. Där investerar man även i obligationer utgivna av stabila börsbolag i Norden. Löptiden för dessa lån kan variera från 0 till 10 år. Här blir som sagt risken högre men samtidigt den potentiella avkastningen. Fonden är mycket populär bland Avanzas och Nordnets kunder.
Avanza har också en mycket bra funktion där man kan lista och se alla räntefonder och även filtrera på olika preferenser, såsom långa fonder eller korta fonder, osv. Det är då enkelt att jämföra räntor med varandra. Dom visar också sharpekvoten för varje fond vilket som sagt är en mycket bra indikator för att jämföra avkastningen med avseende till riken på en fond. Vi har tidigare skrivit om sharpekvoten här och vi rekommenderar den starkt. Vi tittar där närmare på hur kvoten beräknas samt hur man använder den i praktiken.
Avslutningsvis är det meningsfullt att ännu en gång poängtera hur viktigt det är att ha en diversifierad portfölj sett till både risk generellt men också sett till vilka marknader, industrier, valutor, osv. som man exponerar sig emot. Det är som sagt riskabelt att ha för stor andel av sitt sparande investerat i produkter som alla är starkt kopplade till börsen. Man bör hitta investeringar som kan fungera som en broms till alla börsrelaterade produkter. Och då är räntefonder ett riktigt bra alternativ. Här kan du läsa mer om räntefonder på Samuelssons Rapport.
Artikeln innehåller affiliatelänkar till Avanza. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela beloppet. Vi använder cookies för att kunna ge dig den bästa upplevelsen på vår webbsida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Kontakta oss gärna via mail om du har några frågor. Läs gärna fler inlägg om räntefonder och räntepapper på vår hemsida. Är du intresserad av aktier så kan du kika in på vår systersida: Bästa aktierna