Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson
Priserna på räntefonder påverkas framförallt av förändringar på räntemarknaden, men även faktorer som inflation, konjunktur och valutakursförändringar har betydelse.
Så påverkas räntefonder av förändringar i räntorna
En vanlig missuppfattning är att värdet på räntefonder stiger när marknadsräntorna stiger. Det kan verka logiskt, men i själva verket är det precis tvärtom. När marknadsräntorna stiger, sjunker värdet på räntefonder och när marknadsräntorna sjunker, stiger istället värdet på olika typer av räntefonder. Men hur hänger det här egentligen ihop?
Enkelt förklarat handlar det efterfrågan. Om marknadsräntorna plötsligt höjs, innebär det också att kupongen – det vill säga räntan – på de räntebärande värdepapper som ges ut efter räntehöjningen också blir högre. Givet att allt annat är lika, får man således bättre avkastning på de nya räntepappren än vad man får på de redan befintliga som ägs av fonder.
Exempel: Säg att en fond lånar ut pengar till staten genom att köpa en skuldsedel för 1000 kronor med en kupong på 4% idag. Imorgon höjs marknadsräntan med 1%, vilket innebär att de nya skuldsedlar som ges ut också kommer att kosta 1000 kronor – men ha en kupong på 5%. Som sparare får man alltså 1% ytterligare per år i avkastning om man köper de nya skuldsedlarna, än om man köper de som gavs ut före höjningen.
Eftersom en ny sparare förstås hellre väljer den med bättre kupongränta till samma pris, sjunker efterfrågan på de äldre skuldsedlarna. För att åter bli attraktiva måste de prissänkas. På precis samma sätt , fast tvärtom, fungerar det om räntorna sjunker. Obligationer som ges ut efter en sänkning kostar lika mycket att köpa, men ger mindre i ränta – varför de som gavs ut före sänkning förstås blir mer eftertraktade.
Läs gärna också: Vad händer med en kort räntefond när räntan går upp?
Korta räntefonder vs. långa räntefonder
Hur pass mycket en räntefond påverkas av ränteförändringar styrs av löptiderna på de räntepapper fonden har investerat i. En kort räntefond innehåller endast skuldsedlar med en duration på max 1 år, varför förändringar i marknadsräntorna endast hinner få mycket marginell effekt.
En lång räntefond däremot, som består av räntepapper med löptider på minst ett år men ofta fem år – trettio år, hinner förstås påverkas mycket mer. Här är det viktigt att komma ihåg att ju längre löptid en fond har, desto högre risk har den. Förväntad vinst är också högre, men tänk på att historisk avkastning aldrig är någon garanti för att du får tillbaka hela din investering (detta gäller både de korta och långa räntefonderna).
Företagsobligationer är annorlunda
Här är det inte bara ränteläget som styr, utan i allra högsta grad företagets ekonomiska förutsättningar. Företagsobligationsfonder är med andra ord betydligt mer riskfyllda än andra räntefonder, och då i synnerhet de som klassas som high yield (de som investerar i företag med dålig ekonomi och låg kreditvärdighet). Desto lägre kreditbetyg och högre ränta, desto mer riskfyllda är dessa fonder.
Lär dig mer
Vill du lära dig ytterligare om räntefonder och hur de fungerar? Här på räntefonder.nu finns mängder av nyttig information att ta del av. Önskar du göra en investering kan du bland annat använda Avanza eller Nordnet (webbplatserna använder cookies).