Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson
Räntefonder kan vara ett värdefullt och viktigt instrument att ha i sin portfölj vid en nedgång på börsen. Detta eftersom de är icke-korrelerade med aktiemarknaden, vilket innebär att de utvecklas oberoende av hur aktiemarknaden utvecklas – och således inte påverkas negativt om börsen går ned. Av den anledningen liknas de ofta vid sparportföljens krockkudde eller stötdämpare.
Populära räntefonder hos Avanza
- AMF Räntefond Lång
- Spiltan Räntefond Sverige
- SPP Obligationsfond
- Spiltan Högräntefond
- Nordea Obligationsfond icke-utd
Hur hänger det ihop?
Till skillnad från en vanlig fond som investerar i aktier eller andra liknande tillgångar, investerar en räntefond istället i skuldsedlar – alltså i lån.
En räntefond köper skuldsedlar, även kallade räntebärande värdepapper, som ges ut av exempelvis staten eller företag i syfte att inbringa kapital till verksamheten. Fonden lånar med andra ord ut pengar, i utbyte mot ett löfte om återbetalning efter förfallen löptid samt avkastning i form av ränta på lånet.
Att ge ut skuldsedlar för fonder och andra investerare att köpa fungerar alltså som ett alternativ till banklån. Och precis som vilket annat lån som helst, påverkas varken summan eller räntan för lånet av hur utvecklingen på börsen ser ut. En utestående penningskuld är alltid värd lika mycket oavsett om det går uppåt eller nedåt på aktiemarknaden.
Räntefonderna är portföljens broms
Räntefonder har ett rykte om sig att ge liten eller ingen avkastning, varför somliga ibland ställer sig tveksamma till att inkludera dem i sin portfölj överhuvudtaget. Viktigt att känna till är dock att det främsta syftet med att äga en viss andel räntefonder kanske inte nödvändigtvis är att göra stora vinster och tjäna en massa pengar på dem.
För detta ändamål finns istället aktiefonder, aktier och andra mer riskfyllda instrument.
Räntefondernas icke-korreleration med börsen gör dem istället till ett stötdämpande instrument, vilka bromsar in förluster och gör ens innehav mindre sårbart. De styrs främst av förändringar på räntemarknaden, vilken är en avsevärt mindre volatil och riskfylld marknad än aktiemarknaden.
Viktigt att skilja på korträntefonder och långräntefonder
Räntefonder är generellt att betrakta om lågriskalternativ jämfört med aktier och aktiefonder – men observera att det är stor skillnad mellan korta räntefonder och långa räntefonder.
Korträntefonder är det näst tryggaste placeringsalternativet efter ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti. Långräntefonder däremot – vilka kan ha räntepapper med löptider på allt mellan 1-30 år – har betydligt högre risk och är mycket känsligare för förändringar på räntemarknaden.
Ju längre löptid en räntefond har, desto mer riskfylld är den som investering.
Sett till skydd vid en börskrasch är emellertid både kort- och långräntefonder bra att äga, eftersom bägge styrs av andra faktorer än aktiemarknaden.
Räntefonder kan förstås också minska i värde (det finns inga garantier för att du säkert får tillbaka din investering) – i synnerhet de som investerar i räntepapper på lång tid – men inte på grund av att utvecklingen på aktiemarknaden går dåligt.
Tips: Vill du lära dig mer om just räntefonder och hur de fungerar hittar du senaste informationen här på räntefonder.nu.
Ska du börja investera rekommenderas ett konto hos exempelvis Avanza eller Nordnet (webbplatserna använder cookies. Pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka dina pengar).