Företagsobligationer, vad är det? – Vi förklarar närmare

Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson

Företagsobligationer är räntebärande värdepapper som ges ut av företag i syfte att inbringa kapital till den egna verksamheten. I likhet med traditionella statliga obligationer eller bostadsobligationer är företagsobligationer skuldsedlar, vilka köps och investeras i av räntefonder och som sedan ger avkastning i form av löpande kupongränta fram tills skuldsedelns duration förfaller.

Företagsobligationer är ofta särskilt intressanta när aktiemarknaden är högt värderad och volatil, och när statsräntorna ligger på låga nivåer. För att kunna göra bra val och hitta den bästa företagsobligationen eller den fond som innehåller de mest intressanta företagsobligationerna för ditt sparande, är det emellertid viktigt att ha grundläggande kunskaper om hur de fungerar, hur det ser ut med risk och potentiell avkastning samt andra faktorer som kan vara bra att tänka på.

Bra företagsobligationer – lista 2020

  1. Spiltan Högräntefond
  2. Nordea Stratega Ränta
  3. Öhman Företagsobligationsfond A
  4. AMF Företagsobligationsfond
  5. Carnegie Corporate Bond

För information om fler bra företagsobligationer 2019/2020 – besök Avanza eller Nordnet (webbplatserna använder cookies). Observera att du måste ha ett konto och logga in om du ska kunna investera.

Läs gärna också: Bästa Företagsobligationsfonderna

Vad är företagsobligationer och hur fungerar de?

Företagsobligationer är som inledningsvis förklarades alltså skuldsedlar utgivna av företag som ett alternativt sätt att få in pengar i verksamheten utan att behöva ta ett traditionellt banklån. Detta sker genom att fonder och andra större investerare köper skuldsedlarna – och därmed lånar ut pengar till utgivaren – i utbyte mot ett löfte om återbetalning av skuld vid löptidens slut, samt en avkastning i form av periodiska ränteutbetalningar.

Precis som andra typer av obligationer kan dessa ha olika långa löptider, men det vanligaste är att de har en duration på 1-5 år.

Eftersom obligationer i regel har rejält höga prislappar – ofta från ett 500 000 kronor och uppåt – är det sällan ett alternativ för privatsparare att direkt köpa företagsobligationer. Istället väljer många att placera sina pengar i räntefonder, vilka då köper och säljer obligationerna å investerarnas vägnar. Ingångspriset blir avsevärt mycket lägre, och man får dessutom en bättre diversifiering eftersom en fond köper skuldsedlar i många olika företag – snarare än bara i ett eller ett fåtal.

Någon särskild synonym till företagsobligationer finns inte, men på engelska heter det corporate bonds.

Varför ger företag ut företagsobligationer?

Företag ger ut obligationer av precis samma anledning som staten, kommuner och bostadsinstitut gör det – som ett sätt att låna pengar till verksamheten. Att emittera – alltså ge ut – företagsobligationer är en trend som vuxit sig allt starkare sedan den stora finanskrisen 2008. Bankerna är mer restriktiva idag och det är svårare att låna pengar – i synnerhet för företag med lågt kreditscore – varför företagsobligationer således ökat i popularitet som en alternativ finansieringsmetod.

Vilken risk- och avkastningsnivå har företagsobligationer?

Obligationer och andra räntebärande värdepapper har alltid en högre risk ju längre löptid de har. Detta beror framförallt på att längre löptider innebär längre perioder av exponering mot marknaden. Det är helt enkelt svårare att förutse hur räntorna, inflationen och övriga faktorer med inverkan kommer att utvecklas flera år fram i tiden än vad det är för 1 år.

Ur ett riskperspektiv är det också viktigt att känna till att företagsobligationer förstås är starkt korrelerade med det distribuerande företagets ekonomiska status. Till skillnad från vanliga obligationer kan de alltså inte sägas vara mer eller mindre oberoende av hur utvecklingen ser ut på börsen. Den nära kopplingen till företagens egna ekonomi innebär förstås ett rejält ökat risktagande för den som investerar – men det gör också att företagsobligationer har en förväntat högre avkastning än exempelvis svenska statsobligationer.

I egenskap av investeringsalternativ kan således dessa instrument betraktas som ett mellanting mellan ordinära obligations-/långräntefonder och de mer riskfyllda aktiefonderna.

Investment Grade & High Yield – två olika typer av företagsobligationsfonder

Företagsobligationsfonder delas in i två kategorier utifrån aktuell risknivå och de distribuerande företagens kreditvärdighet. Dessa kategorier kallas för Investment Grade respektive High Yield. Ska du investera i företagsobligationsfonder med utländska eller svenska obligationer är det viktigt att känna till skillnaden mellan de här två, så att du kan göra ett val som passar din sparhorisont och stämmer väl överens med din riskvillighet.

Investment Grade: Obligationsfonder som främst satsar på stora företag med hög kreditvärdighet. Placeringar i Investment Grade-fonder innebär lägre risk, men också lägre förväntad avkastning.

High Yield: Hit klassas obligationsfonder som främst köper räntepapper av företag med lägre kreditvärdighet. Fonder som dessa är förenade med ett större risktagande, vilket således också innebär att potentiell avkastning kan bli större.

Bedömning och rating av de bolag i vilka fonder kan köpa skuldsedlar görs av olika kreditvärderingsbolag. Moodys, Standard & Poors och Fitch är de tre största och mest kända ratingbolagen. Kreditvärdering gör utifrån bolagens ekonomi – ju sämre ekonomi desto lägre rating, och ju lägre rating desto högre extra ränta (så kallad riskpremie) måste bolagen betala. Högsta möjliga kreditbetyg är trippel A, och lägsta möjliga är C. De med allra lägst betyg kallas ofta junk bonds, eller skräpobligationer.

När ska man köpa företagsobligationer?

Att investera i företagsobligationer genom fonder kan vara ett attraktivt alternativ om man som privatsparare söker en gyllene medelväg mellan traditionella räntefonder och aktiefonder. Ett alternativ som innebär högre risk och därmed högre potentiell utdelning än vanliga räntefonder, men inte på samma nivå som de än mer riskfyllda aktierna. Det gäller dock att man är fullt införstådd med hur företagsobligationer och företagsobligationsfonder fungerar, och på vilket sätt de skiljer sig från ett vanligt räntesparande.

Liksom att intresset för företag att emittera företagsobligationer har vuxit kraftigt, har också intresset bland privatsparare att köpa företagsobligationer ökat avsevärt de senaste åren. När börsen är skakig och i ett ränteläge där såväl statsskuldväxlar och statliga obligationsfonder ger i princip noll återbäring, har många vänt blicken mot företagsobligationer istället. De är inte korrelerade med statsräntorna, varför de kan förväntas ge en högre avkastning – ibland uppemot 8-10%. Samtidigt är också nivån på risktagande avsevärt högre.

Placeringar i företagsobligationsfonder är inte likvärdiga med att placeringar i traditionella långräntefonder. De är starkt knutna till företagets ekonomiska status, och därmed mer korrelerade med börsen.

Vad gäller sparhorisont är företagsobligationer inte att rekommendera om du inte kan avvara pengarna i åtminstone 1 år, men oftast 5 år. Vare sig du väljer att spara genom en fond eller att köpa obligationerna direkt kan du förstås välja att avyttra ditt innehav i förtid – det vill säga innan durationens slut. Äger du obligationerna själv kan dock processen med att sälja dem i förtid på andrahandsmarknaden bli svår och långdragen.

Hur köper man företagsobligationer?

Önskar du göra som de allra flesta privatsparare och satsa på företagsobligationer genom fonder, kan detta göras via fond- och aktiemäklare som Avanza (företagsobligationer Avanza) och Nordnet (företagsobligationer Nordnet), men också via din vanliga bank. Var noga med att bland annat läsa fondernas informationsblad, studera vilka bolag fonden investerar i och vilket kreditbetyg dessa bolag och därmed fonden har. Kom ihåg att ju högre ränta en företagsobligationsfond har – desto mer riskfylld är investeringen.

Vill du istället köpa egna företagsobligationer görs det enklast genom att ta kontakt med din bank eller nätmäklare direkt. Dessa finns nämligen sällan bland det ordinarie utbudet av värdepapper.

Tips: Satsa på valutasäkrade fonder

Detta gäller egentligen inte bara för fonder med företagsobligationer, utan generellt för alla typer av fonder. Vill du investera i en företagsobligationsfond med utländska bolag är en rekommendation att välja en som är valutasäkrad – det vill säga där investerade pengar är säkrade i svenska kronor.

Fluktuationer i valutakurser som USD och EUR kan påverka värdet på en icke valutasäkrad företagsobligationsfond rejält, så såvida du inte är väldigt insatt i just valutamarknaden och dess utvecklingar är det således tryggast och mest bekvämt att välja en fond som är valutasäkrad. Viktigt att känna till är emellertid att en valutasäkring i regel innebär att du får betala en liten extra premie, samt att du förstås går miste om eventuella värdeökningar och valutakurserna går åt rätt håll.

Investera i företagsobligationer – att tänka på

I syfte att ge dig en smidig överblick och en snabb summering av företagsobligationer och företagsobligationsfonder, rundar vi av med en tydlig och konkret kom ihåg-lista över sådant som är viktigt att tänka på.