Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson

Avkastningen i räntefonder skapas i första hand av den ränta fonderna erhåller i utbyte mot att låna ut kapital. Hela grundprincipen med räntefonder är att köpa skuldsedlar – det vill säga att låna ut pengar till de aktörer som ger ut skuldsedlar (exempelvis staten, bostadsinstitut eller företag) – med förhoppning om att få tillbaka det utlånade kapitalet med ränta då löptiden för lånet förfaller.

Hur mycket avkastning ger en räntefond?

Räntefonder är att betrakta som lågriskalternativ jämfört med aktiefonder – och ger också en avkastningsnivå därefter.

En bra tumregel att lägga på minnet är att avkastningen i en räntefond – förutsatt att allt annat är lika – baseras på fondens löptid multiplicerat med den procentuella förändringen av marknadsräntan. Investerar du exempelvis i fonder med obligationer vars duration är 10 år och marknadsräntan stiger 0,5%, då blir värdeförändringen 10 år x 0,5% = minus 5%. Observera att värdeförändringen blir negativ om räntan stiger, och positiv om räntan sjunker.

Läs gärna också: Negativ ränta – vilken inverkan ger det på räntefonder?

Det föreligger emellertid skillnader i vilken potentiell avkastning du kan förvänta dig i långräntefonder respektive korträntefonder – samt ytterligare skillnader för företagsobligationsfonder.

Skillnad korta & långa räntefonder

Avkastningsnivåerna i räntefonder är beroende av det allmänna ränteläget, fondernas avgift, typ av räntepapper samt durationen på de räntepapper som fonderna investerat i.

Investeringar i korta räntefonder  – exempelvis AMF Räntefond Kort eller SPP Korträntefond – ger ingen avkastning i form av löpande kupongränta. Istället köps räntepappret till undervärde med löfte om en återbetalning plus ränta vid löptidens slut. Avkastningen är med andra ord förutbestämd, och är ämnad att ligga i nivå med den aktuella penningmarknadsräntan.

Investeringar i långräntefonder ger i regel avkastning i form av periodiska ränteutbetalningar – så kallad kupongränta (det finns dock även nollkupongsobligationer som fungerar på samma sätt som skuldsedlarna i korträntefonder). Kupongräntan löper på tills värdepapprets duration förfaller och lånet återbetalas. Långräntefonder – till exempel Öhman Obligationsfond A och AMF Räntefond Mix – är känsliga för räntejusteringar, och kan således både stiga och sjunka kraftigt i värde till följd av även små förändringar i räntan.

Företagsobligationsfonder

Fonder som köper obligationer utgivna av företag har högre risk än de traditionella räntefonderna, och kan således både öka och minska i värde betydligt mer. Detta eftersom avkastningen i företagsobligationsfonder inte bara är beroende av förändringar i ränteläget, utan också företagets egna ekonomiska utveckling. Företagsobligationsfonder kan riskmässigt sägas ligga mitt emellan räntefonder och aktiefonder.

Viktigt att tänka på:

Även om räntefonder har låg risk jämfört med aktiefonder, finns det aldrig någon garanti för framtida avkastning. Historisk avkastning är ingen garanti för likvärdig utdelning i framtiden, och innebär inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Vill du börja investera i räntefonder rekommenderas exempelvis nätmäklare som Avanza eller Nordnet (webbplatserna använder cookies), hos vilka det finns gott om obligationer och fonder att välja mellan.