Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson

Huruvida man ska spara i en kort räntefond eller lång räntefond beror på vilken sparhorisont man har och vilken risk man vill att ta. För att kunna göra lämpliga val är det således viktigt att förstå skillnaden mellan korta och långa räntefonder.

Räntefond definition

Räntefonder är fonder som (genom förvaltaren) köper flera olika typer av räntebärande värdepapper – så kallade skuldsedlar (eller räntepapper) – utgivna av exempelvis staten, bostadsinstitut eller företag i Sverige/andra länder som ett sätt att låna in likvida medel. Dessa fonder lånar alltså ut pengar till olika aktörer, för vilket de sedan får tillbaka en avkastning i form av ränta och eventuell värdeökning på de underliggande instrumenten.

En kort räntefond eller lång räntefond påverkas inte nämnvärt av börsen, men väl av korta och långa räntor enligt följande:

Räntan stiger: Värdet på fonderna sjunker

Räntan sjunker: Värdet på fonderna stiger

När bör man investera i korta respektive långa räntefonder?

Två typer av räntefonder

Korta räntefonder

Korträntefonder investerar alltid bara i räntepapper med löptider på kortare än 1 år. Löptid kallas även för duration, och är den tid inom vilken skulden ska återbetalas.

Värdepapper som köps av korträntefonder kallas ofta för statsskuldväxlar. Dessa brukar ges ut av staten och har oftast en duration på 3-12 månader (ibland ännu mindre, men aldrig mer). Statsskuldväxlar köps till undervärde med löfte om en förutbestämd vinst (i procent) vid löptidens slut. Korträntefonder följer den korta räntemarknaden, och har som mål att ge en avkastning i nivå med penningmarknadsräntans utveckling – alternativt att behålla investeringens värde.

Korträntefonder har väldigt mycket lägre risk och är nästan ett lika tryggt sparalternativ ett sparkonto med insättningsgaranti. Samtidigt är också avkastningarna mycket låga eller i många fall till och med obefintliga.

5 populära korträntefonder är:

• Swedbank Robur Räntefond Kort A
• AMF Räntefond Kort 
• Öhman Kort Ränta A
• Simplicity Likviditet A
• SEB Likviditetsfond A

Långa räntefonder

Långa räntefonder investerar i/består av räntepapper med löptider på mellan 1-30 år. Dessa värdepapper kallas också för obligationer, varför långräntefonder också därmed kallas för obligationsfonder.

Obligationer finns som kupongobligationer och nollkupongsobligationer, vilka bägge kan ges ut av bland annat svenska staten (statsobligationer), små och stora företag (företagsobligationer), en annan stat och vissa bostadsinstitut (bostadsobligationer). Långräntefonder som placerar i kupongobligationer ger löpande utdelning i form av periodiska ränteutbetalningar. Nollkupongobligationer liknar statsskuldväxlar och för dessa gäller endast utdelning först vid löptidens slut. Oftast är kupongobligationer det bästa alternativet av dessa två.

Långräntefonders längre löptider innebär att man tar en lite högre risk, men också att man får viss chans till bättre utdelning om man tittar på hur de presterat tidigare. Tack vare icke-korrelationen med börsen är dock de långa räntefonderna att betrakta som lågriskalternativ jämfört med investering i aktier eller en aktiefond/flera aktiefonder.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning och det är aldrig säkert att du får tillbaka hela ditt investerade kapital, men eftersom pengarna i långräntefonder ges längre tid att påverkas av till exempel förändringar i marknadsräntorna är chansen större att de på sikt kommer att utvecklas mer i värde.

Vill man finns naturligtvis alltid möjlighet att sälja sitt innehav i en långräntefond innan löptidens slut.

5 populära långräntefonder är:

• AMF Räntefond Lång
• SPP Obligationsfond
• Nordea Obligationsfond icke-utd
• Carnegie Obligationsfond A
• SPP Grön Obligationsfond A

Fördelar & nackdelar – köpa kort räntefond eller lång räntefond?

Skillnaderna i de underliggande tillgångarnas löptider gör att korta respektive långa räntefonder är olika lämpliga i olika situationer. Bägge alternativen har därför både fördelar och nackdelar. Ta gärna hjälp av dessa sammanfattningar när du ska välja huruvida en kort räntefond eller lång räntefond passar bäst för dig.

Korträntefonder

• Ofta ett tryggt alternativ för kortsiktiga placeringar med låg risk. De korta löptiden är den främsta fördelen sett ur ett riskperspektiv. Bättre att investera i om räntan går upp, eftersom sådana förändringar främst påverkar långräntefonder negativt och kan få dem att minska i värde. Vid lågt ränteläge riskerar avgiften för fonden ge en minusavkastning – det vill säga att du får betala mer för ditt innehav än vad du får tillbaka. Av denna anledning är det av stor vikt att man ser till att kontrollera just nivån på fondens avgift.

Långräntefonder

• Passar för långsiktigt sparande sett till att både risken och avkastningen är större. Den långa räntefonden är dock känsligare för ränteförändringar, vilket innebär att fondens värde kan minska kraftigt om räntorna sjunker. Bra att äga om räntan är hög och på väg ned.

Tips: Ta del av, läs på om och studera senaste utvecklingen av en kort räntefond eller lång räntefond som du är intresserad av att placera i direkt hos Avanza (kommentar: sajten använder cookies. Använd sök-funktionen för att hitta specifika fonder). Här på räntefonder.nu hittar du också mer information om räntefonder.