Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson
Utvecklingen för en räntefond styrs till stor del av förändringar i det allmänna ränteläget. Förutsättningarna för en lång räntefond respektive kort räntefond ser emellertid inte riktigt likadana ut, varför värdeförändringarna för dem kan se olika ut i olika lägen.
När går en räntefond upp eller ned?
Rent generellt gäller att en räntefond går upp i värde när marknadsräntorna sjunker, och ned i värde när marknadsräntorna stiger. Justeringar i räntorna får emellertid olika effekt på korta räntefonder – vilka investerar i räntepapper med löptider som understiger 1 år – och långa räntefonder, som investerar i räntepapper med löptider som överstiger 1 år.
En korträntefond påverkas endast marginellt av justeringar i marknadsräntorna – helt enkelt på grund av att durationen på de räntebärande värdepapper fonden investerar i är för korta för att några större effekter ska hinna fås. Tiden då det investerade kapitalet är exponerat för faktorer som kan ha effekt på värdet är för knapp.
Exempel korträntefond: Spiltan Räntefond Sverige (webbplatsen använder cookies)
En långräntefond däremot, kan stiga ganska kraftigt i värde när marknadsräntan sänks, och även sjunka lika kraftigt i värde när räntan höjs. Ju längre löptid räntefonder har, desto mer känsliga är de för räntejusteringar.
Exempel långräntefond: AMF Räntefond Lång
Hur fungerar det?
Tvärtomförhållandet som gör att räntefonder ökar i värde när räntan går ner och minskar i värde när den går upp, kan verka både ologiskt och krångligt – men egentligen är det inte så komplicerat.
När marknadsräntan höjs ökar också räntan – det vill säga avkastningen – man får på de nya skuldsedlar som ges ut efter höjningen. Förutsatt att allt annat är lika, ges man som ny investerare alltså bättre avkastning för samma pris om man köper de nya skuldsedlarna, jämfört med om man köper de som gavs ut före höjningen. Efterfrågan på befintliga skuldsedlar minskar således, varför värdet på de fonder som investerat i dem också sjunker.
På precis samma sätt, fast tvärtom, fungerar det när räntan sänks. Nya skuldsedlar ger då sämre kupongränta för samma pris, vilket förstås gör de befintliga räntepappren med högre kupong mer attraktiva.
Att tänka på: Räntefonder betraktas som trygga investeringsalternativ jämfört med aktiefonder och andra instrument med högre risk. De är dock inte på något sätt riskfria, utan kan både öka och minska i värde. Detta gäller i synnerhet långräntefonder, där såväl risken som den förväntade avkastningen ökar med längre löptider. Räntefonder är finansiella instrument, och det finns aldrig någon garanti för att du får tillbaka det investerade kapitalet.