Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson
Negativ ränta har olika effekt på korta respektive långa räntefonder. Rent generellt för räntefonder gäller att värdet på dem stiger när marknadsräntorna sjunker, och värdet på dem sjunker när marknadsräntorna stiger. Räntepapper med korta respektive långa löptider har emellertid olika förutsättningar, varför de också reagerar olika på fallande räntor och minusräntor. Låt oss kika lite närmare på hur det fungerar.
Längre löptider gynnas av låga räntor
Den gungbrädesprincip som är karakteristisk för just räntefonder, och som visualiserar den hävstångseffekt som råder mellan värdet på räntefonder och förändringar i marknadsräntor, är särskilt tydlig för långräntefonder.
Ju längre löptid en fond har, desto större effekt kommer även marginella räntejusteringar med bara någon procent-enhet att få. Obligationer med längre löptider har således haft en gynnsam marknad under de senaste åren, då räntorna gång på gång sänkts och legat på historiskt låga nivåer.
För korta räntefonder är dock negativa räntor inte lika positiva. Dessa fonder investerar mycket lite – eller inte alls – i företagsobligationer, vilka är räntepapper som olikt traditionella skuldsedlar inte bara är beroende av räntan.
Korta räntefonder blir i regel direkt lidande av negativa räntor, eftersom ett lågt ränteläge också påverkar den allmänna räntenivån – det vill säga den enligt vilken korträntefonder är ämnade att ge avkastning.
Korträntefonder är de facto ett mycket säkert investeringsalternativ sett till att de i princip är riskfria (observera dock att det aldrig finns någon garanti för att du får tillbaka det du investerat) .
Ett mycket lågt ränteläge innebär emellertid också att den redan från början lägre avkastningspotentialen i kombination med fondavgifterna faktiskt riskerar att ge minusavkastning i dessa fonder.
Läs gärna också: Skuldebrev och räntefond, vad är skillnaden?
Vilka räntefonder ska man satsa på i ett lågt ränteläge?
Ett negativt ränteläge har som nämnts alltså positiv effekt på obligationsfonder med långa löptider – men endast fram tills att räntan börjar stiga igen. Det kan med andra ord vara riskfyllt att placera pengar i långräntefonder när räntorna har legat på låga nivåer under lång tid, och en kommande höjning bedöms vara sannolik.
Längre löptider innebär generellt högre avkastning (potentiellt) – men också högre risk för stora förluster. Även en blygsam höjning på en halv procent kan få stora konsekvenser för de räntefonder med allra längst duration, där bara lite högre ränta kan orsaka en störtdykning i värde.
Observera att företagsobligationsfonder kan bete sig lite annorlunda än fonder med vanliga obligationer. Detta eftersom företagsobligationsfonder inte endast styrs av ränteutvecklingen, utan i allra högsta grad också företagets ekonomiska utveckling.
Rent riskmässigt gäller det dock att skilja på Investment Grade-fonder och High Yield-fonder – mer om det finns att läsa här.
Sammanfattningsvis kan sägas att:
- Långräntefonder är bra när räntan är låg, men sämre att äga när den börjar stiga
- Korträntefonder är dåliga när räntan är låg, men bättre att äga när den börjar stiga
Exempel på tre populära kort- respektive långräntefonder är:
Korta:
Långa:
Tips: Klicka på länkarna för att läsa mer om respektive fond hos Avanza.