Obligationsfonder, vad är det? – När ska man köpa en obligationsfond?

Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson

Begreppet obligationsfonder är en synonym till långa räntefonder, det vill säga fonder som placerar i räntebärande värdepapper med en löptid på minst 1 år.

Likt alla typer av räntefonder är obligationsfonder icke-korrelerade med börsen, varför de är ett värdefullt instrument att ha i sin portfölj som ett slags skydd mot eventuella nedgångar på aktiemarknaden. Obligationsfonder (och räntefonder överlag) kan ibland upplevas komplicerade och är ur vissa avseenden också mer komplexa instrument än exempelvis aktiefonder, men med lite kött på benen och grundläggande kunskaper behöver det inte vara så krångligt.

Bästa obligationsfonder 2021

Länkarna tar dig till Avanzas analyssidor om respektive fond.

  1. Länsförsäkringar Lång Räntefond A
  2. AMF Räntefond Lång
  3. Danske Invest Sverige Ränta SA
  4. Danske Invest Horisont Ränta SA
  5. Skandia Kapitalmarknadsfond
  6. SEB Obligationsfond SEK
  7. SPP Obligationsfond
  8. Öhman Obligationsfond A
  9. Öhman Obligationsfond SEK A
  10. Captor Iris Bond A

Ovanstående lista är hämtad från Avanza (sajten använder cookies). Observera att det pga de långa löptiderna kan vara svårt att peka ut de 10 bästa obligationsfonderna, eller bäst obligationsfond av alla. Sett till historisk avkastning och senaste utveckling har dock ovanstående presterat bäst.

Läs gärna också: Penningmarknadsfonder, vad är det?

Vad är obligationsfonder?

Obligationsfonder är som nämndes i inledningen ett annat namn för långa räntefonder. De är alltså en typ av räntefonder där kapital investeras i räntebärande värdepapper – så kallade obligationer – vilka har en duration på minst 12 månader, men ofta mycket längre än så.

Räntebärande värdepapper/obligationer är skuldsedlar utgivna av svenska staten, andra länder, kommuner och stora företag. Genom att ge ut skuldsedlar som fonder investerar i, får aktörer få in mer likviditet i verksamheten utan att behöva ansöka om ett traditionellt banklån eller liknande. Investerarnas avkastning kommer från de underliggande tillgångarnas utveckling samt räntan för skulden.

Som privatsparare finns möjlighet att köpa hela obligationer direkt via sin bank eller nätmäklare som Avanza och Nordnet. I regel krävs emellertid mycket stora belopp, varför alternativet att investera i en obligationsfond för de allra flesta är mer fördelaktigt än att köpa egna obligationer.

Obligationsfond på engelska heter bond fund.

Obligationsfonder vs. korta räntefonder

Den mest väsentliga och avgörande skillnaden mellan obligationsfonder och korta räntefonder är durationen för de värdepapper/obligationer respektive fondtyp äger. Duration betyder varaktighet eller löptid, och kan förklaras som den period inom vilken skulden ska lösas.

Medan långa räntefonder har långa durationstider, har korta räntefonder endast skuldsedlar med löptid på upp till ett år (vanligen mellan 3-12 månader). Denna skillnad i löptid medför i sin tur också en betydande skillnad i risk. Den korta durationen i korta räntefonder innebär att tiden då de investerade pengarna är exponerade för ränteförändringar, kursförändringar i valuta och annat som kan påverka är för snäv för att någon märkbar förändring ska hinna ske. Det är med andra ord mycket liten risk att värdet på denna typ av fond sjunker betydligt på bara 3-12 månader.

Investerar man i obligationsfonder däremot, är pengarna exponerade för risk under bra mycket längre perioder. Många svenska långräntefonder har löptider på 5, 10, 20 eller 30 år – vilket innebär gott om tid för förändringar i form av ränteförändringar (räntan stiger/sjunker), inflation, konjunktur och andra faktorer. För att inte tala om det faktum att utfärdaren av skuldsedlarna, exempelvis ett stort bolag, kan hinna få likviditetsproblem och svårt att lösa skulden.

Vidare innebär en skillnad i risk förstås också en skillnad i potentiell framtida avkastning. Likväl som en kort räntefond har en mycket låg risknivå, ger den också föga eller ingen vinst att tala om på grund av den korta löptiden. Obligationsfonder däremot, som har längre löptider och således längre tid på sig att utvecklas, har historiskt sett presterat bättre och chansen är större att de gör så även framåt i tiden. Det finns dock aldrig någon garanti för att du får tillbaka din ursprungliga investering.

Så påverkas obligationsfonder när börsen sjunker

Det här är en central punkt, och en mycket viktig anledning till varför obligationsfonder (och räntefonder överlag) är ett värdefullt komplement till aktier, aktiefonder och andra mer riskfyllda instrument i en portfölj.

Räntefonder, såväl korta som långa, är okorrelerade med börsen vilket innebär att utvecklingen för dem inte påverkas av utveckligen på aktiemarknaden. Räntebärande värdepapper är ju en form av lån, och liksom att andra lån eller räntor på lån inte sjunker eller stiger i värde i takt med börsen, gör inte heller räntefonder det.

Långräntefonder och korträntefonder påverkas istället av faktorer som när räntan stiger/sjunker, inflation, kreditrisk, valutakurs och konjunktur. Av denna anledning liknas ofta räntefonder vid en typ av stötdämpare eller krockkudde, i vilka man sparar för att balansera ut eventuella förluster på aktiemarknaden snarare än för att tjäna stora pengar.

Räntans betydelse för fondernas utveckling

En vanlig missuppfattning – i synnerhet bland nybörjare och oerfarna sparare – är att värdet på räntefonder stiger om räntan stiger. I själva verket är det tvärtom. För alla typer av räntefonder gäller istället följande:

Man brukar kalla detta för gungbrädeprincipen, eller att det råder en slags hävstångseffekt. För en fond med lång löptid blir denna påverkan särskilt tydlig, i synnerhet för de med riktigt långa räntor på ett, två eller tre decennier. För en räntefond med en duration på 20 år kan även en marginell förändring i räntan få stor effekt. Ju längre löptid, desto högre risk föreligger alltså.

Avkastning i obligationer

Det finns två olika obligationstyper sett till hur de ger avkastning. De allra flesta är vad som kallas för kupongobligationer. Dessa ger periodiska ränteutbetalningar i enlighet med den aktuella kupongen/räntan löpande under hela durationen.

Nästa variant är nollkupongsobligationer, vilka inte ger några löpande ränteutbetalningar utan istället liknar statsskuldväxlar i upplägget. De köps alltså till ett underpris med löfte om en förutbestämd avkastningsprocent som erhålls först efter löptidens slut.

Fördelar och nackdelar

Fördelar

Nackdelar

Tips: Sök mer information om räntefonder här på räntefonder.nu

Läs även mer här.