Penningmarknadsfonder, vad är det? – Bästa penningmarknadsfond 2021

Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson

Penningmarknadsfonder är en synonym till korta räntefonder, vilka investerar kapital i räntebärande värdepapper med kort löptid – så kallade kortfristiga tillgångar.

Namnet penningmarknadsfonder kommer av fondernas mål att erbjuda avkastning på samma nivå som den aktuella penningmarknadsräntan, alternativt att man ska få tillbaka lika mycket som man investerade. Korta räntefonder är inget alternativ för den med lång sparhorisont och hopp om bra avkastning, men väl ett värdefullt investeringsalternativ ur andra hänseenden.

Bästa penningmarknadsfonder 2021

  1. SPP Korträntefond
  2. Länsförsäkringar Kort Räntefond
  3. Swedbank Robur Räntefond Kort (fonden hette tidigare Swedbank Robur Penningmarknadsfond)
  4. SEB Korträntefond SEK – Lux utd
  5. Skandia Korträntefond
  6. SEB Likviditetsfond SEK
  7. AMF Räntefond Kort
  8. Öhman Kort Ränta A
  9. Handelsbanken Euro Ränta
  10. SEB Korträntefond D EUR – Lux utd

Topplistan är hämtad från Avanza (genom att klicka på ”Godkänn” godkänner du att webbplatsen får använda cookies)

En utveckling på +0,21% på 1 år gör SPP Korträntefond till bästa penningmarknadsfond hos Avanza just nu, enligt listan. Penningmarknadsfonden med överlägset flest ägare är dock Swedbank Robur Räntefond Kort.

Läs gärna också: Räntefonder vid börskrasch eller lågkonjuktur

Hur fungerar en penningmarknadsfond?

Och vad är en penningmarknadsfond egentligen? En penningmarknadsfond, eller kort räntefond, placerar tillgångar i räntebärande värdepapper som har en duration på max 1 år, men oftast bara 1-3 månader. I syfte att förstå hur en sådan fond fungerar och hur risken ser ut, är det viktigt att först förstå innebörden av räntebärande värdepapper. Så låt oss börja där.

Ett annat ord för räntebärande värdepapper är skuldsedlar. Skuldsedlar auktioneras ofta ut av staten, större företag, kommuner och andra länder som ett sätt att inbringa kapital utan att behöva likvidera en del av verksamheten eller ta ett banklån. Exempel på vanliga typer av skuldsedlar är statsskuldväxlar, bostadsobligationer och företagsobligationer.

Genom att köpa skuldsedlar lånar räntefonder ut pengar till den aktör som givit ut sedlarna, varför själva investeringen egentligen utgörs av ett lån. Avkastningen i denna typ av fonder består i huvudsak av skuldsedelns aktuella ränta. Penningmarknadsfonder investerar i verksamheter med högt kreditvärde, i syfte att säkra låg risknivå.

Penningmarknadsfond på engelska heter bond fund eller short-term fixed income fund.

Läs gärna också: Vad påverkar priset på en räntefond?

Kort duration ger låg risk – och låg avkastning

Specifikt för penningmarknadsfonder är att de uteslutande placerar i skuldsedlar med en genomsnittlig löptid på under ett år. Det kan röra sig om statspapper som från början endast har en kort löptid, eller obligationer som ursprungligen haft långa löptider men där endast några månader återstår.

Tack vare de kortfristiga löptiderna är penningmarknadsfonder normalt sett förenade med ett mycket lågt risktagande. Några månader eller ett år är helt enkelt för kort tid för att några större ekonomiska händelser ska hinna påverka fondernas värde . Observera dock att detta gäller åt bägge hållen. Kort duration innebär å ena sidan lågt risktagande, men å andra sidan också låg potentiell vinst. Detta är viktigt att känna till, eftersom det är avgörande för vilken typ av sparande penningmarknadsfonder är lämpliga för.

Penningmarknadsfond vs. obligationsfond

Penningmarknadsfonder och obligationsfonder är bägge av typen räntefonder, men villkoren för dem ser olika ut. Framförallt när det kommer till durationen för de värdepapper som respektive fondtyp investerar i. Penningmarknads-/korträntefonder köper skuldsedlar med kort duration, medan obligations-/långräntefonder köper skuldsedlar med lång duration.

Skillnaderna i löptider innebär också stora skillnader vad gäller risk och potentiell värdeökning. En räntefond med kort löptid innebär som tidigare nämndes både låg risk och låg avkastning. En räntefond med längre löptid ger istället högre risk och högre potentiell avkastning. Bägge är att betrakta som lågriskalternativ i jämförelse med exempelvis aktier och aktiefonder, men det finns alltså skillnader dem emellan också.

Givet de olika risknivåerna och avkastningsmöjligheterna lämpar sig korträntefonder respektive långräntefonder olika väl för olika typer av sparande. Sparar du kortsiktigt är du förmodligen mer mån om att inte förlora några pengar, snarare än att gå med vinst. En penningmarknads-/korträntefond är således det bästa alternativet. Har du däremot en längre sparhorisont är du kanske beredd att ta en större risk i hopp om en bättre återbäring, varför en långräntefond då är att föredra.

Underliggande tillgångar oftast statliga

En penningmarknadsfonds underliggande instrument återfinns framförallt hos staten, eftersom denne som gäldenär har hög kreditvärdighet och således ger ett lågt risktagande. Skuldsedlar utgivna av staten (Riksgälden i Stockholm) kallas för statsskuldväxlar eller diskonteringspapper, vilka enkelt förklarat köps till undervärde med löfte om en förutbestämd avkastning i enlighet med den nominella penningmarknadsräntan. Till skillnad från obligationer ger inte diskonteringspapper löpande ränteutbetalningar, utan den eventuella avkastningen betalas istället när löptiden har förfallit.

 

Räntan styr – inte börsen

Detta är centralt för såväl de kortare penningmarknadsfonderna som de längre obligationsfonderna. Utvecklingen i dessa fonder sker (nästan) oberoende av hur aktiemarknaden utvecklas. Istället är det framförallt ränteläget som styr, men faktorer som bland annat konjunktur, inflation och valutakurs spelar också in. I det avseendet anses räntefonder ofta vara mer komplexa instrument än aktier och aktiefonder, vilka både är mer konkreta och under påverkan av färre faktorer.

Förhållandet mellan marknadsräntorna och lång-/korträntefonder ser ut så här:

Här råder alltså ett tvärtom-förhållande som kan förklaras med att efterfrågan på nya räntebärande värdepapper ökar när räntan stiger – vilket i sin tur minskar efterfrågan på de redan existerande som således sjunker i värde. Observera dock att penningmarknadsfonder är mindre känsliga och påverkas mindre av ränteförändringar än vad långräntefonder gör.

Vidare kan det även vara bra att känna till att även om både kort- och långräntefonder ofta omnämns som icke-korrelerade med börsen, är detta lite av en sanning med modifikation. Nedgångar på börsen påverkar förvisso inte värdet på utestående skulder eller räntor, men är det oroligt på aktiemarknaden ökar efterfrågan på alternativa investeringar vilket kan få priset på fonderna att stiga.

Varför spara i penningmarknadsfonder?

Penningmarknadsfonder omtalas ibland ganska negativt på grund av den mycket låga eller till och med obefintliga avkastningen de ger. Som investeringsalternativ har de emellertid både fördelar och nackdelar, likt alla andra typer av fonder och övriga finansiella tillgångar. Här är 5 bra anledningar till varför penningmarknadsfonder kan vara ett investeringsalternativ värt att överväga:

Som nämndes finns förstås några nackdelar också, av vilka de två främsta är:

Mer information

Vill du veta mer om exempelvis

Här på räntefonder.nu finns många fler bra artiklar och inlägg om ämnet, genom vilka du kan få nya kunskaper, tips och råd.