Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson
Räntepapper är skuldsedlar som ges ut av främst större företag, kommuner, staten och andra länder för fonder och andra stora investerare att köpa. Räntepappren auktioneras ut till försäljning i syfte att inbringa mer kapital till verksamheten, som ett alternativ till att behöva ta ett traditionellt banklån. Som privatsparare kan du enklast spara i dessa genom att placera pengar i en så kallad räntefond.
Bästa räntepappren 2020
Låt oss börja på topp, och direkt kika på några av de bästa och mest populära räntefonderna hittills i år (helårssiffror tillgängliga i december 2020).
Korta räntefonder
- SPP Korträntefond
- Länsförsäkringar Kort Räntefond
- Swedbank Robur Räntefond Kort
- Skandia Korträntefond
- Spiltan Räntefond Sverige
Långa räntefonder
- Länsförsäkringar Lång Räntefond A
- AMF Räntefond Lång
- Danske Invest Sverige Ränta SA
- Skandia Kapitalmarknadsfond
- Danske Invest Horisont Ränta SA
Listor hämtade hos Avanza, där du kan läsa en hel del om bästa räntefond i olika kategorier, samt hitta bästa räntefonden du tror passar för ditt sparande (sajten använder cookies). Kom ihåg: Tidigare avkastning är ingen garanti för likvärdig utdelning i framtiden. Det är inte heller säkert att du får tillbaka din ursprungliga investering.
Läs gärna också: Har räntefonder hög risk?
Hur funkar räntefonder?
Icke-korrelerade med börsen
Värdepapper som är räntebärande påverkas i mycket liten utsträckning av aktiemarknaden. Detta beror främst på att en skuld inte tappar eller stiger i värde bara för att börsen gör det. Istället är det framförallt förändringar i räntor som styr och kan påverka om värdet ökar eller minskar. Detta gör räntefonder till bra investeringsalternativ för många när det går dåligt på börsen. Räntefonder kallas ofta för portföljens krockkudde, och nyttjas kanske främst för skydd mot stora förluster, snarare än för hög avkastning.
Räntepapper & räntefonder – vad är skillnaden?
Ett räntepapper fungerar som en kvittens på en skuld. Köp av skuldsedlar är nämligen investeringar i form av lån till det bolag eller den aktör som utfärdat räntepappret. Liksom alla andra typer av lån, är även dessa belagda med ränta som gäldenärerna ska betala – varför skuldsedlarna kallas för just räntepapper.
En räntefond är en speciell typ av fond som köper och placerar tillgångar i just räntepapper. Avkastningen i fonden består bland annat av värdeökningen på fondens värdepapper och ränteutbetalningar för lånet. Räntefonder är det vanligaste sättet för privatsparare att investera i räntebärande värdepapper, eftersom det i regel krävs höga belopp för att köpa dem själv (för vissa runt 1 miljon kronor). Ska du investera i räntefonder kan det göras via din bank, nätmäklare eller direkt via fondbolaget. Exempel på olika typer av räntefonder är företagsobligationsfonder, statsobligationsfonder och bostadsobligationsfonder.
Olika typer av räntepapper
Man talar framförallt om två huvudsakliga kategorier:
- Obligationer: Skuldsedlar som oftast har längre löptid – exempelvis svenska statsobligationer (utgivna av staten), bostadsobligationer (utgivna av bostadsinstitut) samt företagsobligationer (utgivna av företag). Det finns både kupongobligationer – vilka ger periodiska löpande ränteutbetalningar – samt så kallade nollkupongsobligationer som istället för att ge löpande ränteutbetalningar köps till undervärde och ger en förutbestämd avkastning vid löptidens slut (likt en statsskuldväxel). Fonder som köper obligationer kallas för obligationsfonder eller långa räntefonder.
- Statsskuldväxlar: Skuldsedlar med väldigt kort löptid, oftast maximalt 1 år. Kallas också diskonteringspapper, vilket betyder ungefär ”rabattpapper”. Statsskuldväxlar ger likt nollkupongsobligationer inga periodiska ränteutbetalningar, utan får istället köpas till rabatterat pris och säljas tillbaka med förutbestämd avkastning. Räntan erhålls således i sin helhet när skuldsedeln förfaller. Lämpliga för sparande på kort sikt, med låg risk och mindre avkastning.
Korta och långa värdepapper har olika risk
Vilken löptid ett räntepapper/en obligation har spelar stor roll för risk och möjlig avkastning när du investerar. Kortare löptid innebär lägre risk och lägre avkastning, medan längre löptid innebär längre exponering på marknaden och därmed högre risk och högre avkastning. Placeringar i korträntefonder lämpar sig därför bäst för kortsiktigt sparande där den lägre risken prioriteras framför avkastning, medan långräntefonder istället är bättre för långsiktigt sparande.
Både korta och långa räntefonder måste betraktas som lågriskalternativ jämfört med aktier och aktiefonder, och ett bra sätt att skydda sig mot större förluster. Viktigt att komma ihåg är dock att historisk avkastning aldrig gäller som någon garanti för framtida avkastning på ditt innehav. Denna typ av fonder kan både öka och minska i värde och innebär alltid en viss risk. Det vill säga – det är aldrig säkert att du kommer få tillbaka hela det investerade kapitalet.