Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson
En obligationsfond är en speciell typ av räntefond som endast investerar i räntebärande värdepapper med löptider från 1 år och uppåt – så kallade obligationer. Begreppet räntefond kan syfta till såväl korträntefonder som långräntefonder. Att investera i obligationsfonder respektive penningmarknadsfonder (korträntefonder) innebär olika förutsättningar i fråga om risknivå och förväntad avkastning, varför det är viktigt att känna till skillnaderna när man ska välja en lämplig investeringsform.
Olika typer av obligationsfonder
Obligationer är skuldsedlar som emitteras av staten, kommuner, bostadsinstitut eller företag i syfte att låna in kapital i verksamheten utan att behöva vända sig till banken. Obligationerna köps av fonder och andra investerare, vilka oftast erhåller utdelning i form av löpande ränteutbetalningar – även kallat kupongränta – samt eventuell värdeökning på obligationen som sådan. Obligationens löptid anger när lånet ska återbetalas.
Obligationsfonder kan skilja sig åt från varandra sett till vilken typ av skuldsedlar de innehåller (bostad/statliga/företag etc), men också på vilket sätt de ger avkastning. Man brukar dela in fondernas räntepapper i kupongobligationer och nollkupongobligationer.
Kupongobligationer: Obligationer som ger avkastning i form av periodiska ränteutbetalningar under skuldsedelns hela duration. Detta är den vanligaste formen av obligationer, och även den som är mest förmånlig för dig investerar.
Nollkupongsobligationer: Liknar statsskuldväxlar sett till hur avkastningen betalas ut. Dessa har ingen löpande kupongränta – därav namnet nollkupongsobligation. Istället köps skuldsedlarna till underpris, med löfte om återbetalning plus ränta vid löptidens slut. Nollkupongsobligationer emitteras precis som kupongobligationer av både Riksgälden, företag, bostadsinstitut och kommuner.
Läs gärna också: Hur mycket avkastning har räntefonder?
Olika räntefonder ger olika avkastning
Som inledningsvis förklarades är alltså obligationsfonder en undergrupp till kategorin räntefonder, inom vilken även korta räntefonder ingår. Vilken sparhorisont man har och hur villig man är att ta risker är avgörande för vilken typ av räntefonder man bör placera sitt sparande i.
Följande är specifikt för respektive typ av räntefond:
- Placerar endast pengar i räntepapper med löptider som understiger 1 år.
- Kort löptid = låg risk och låg avkastning
- Följer den korta marknadsräntan, och avser prestera i likhet med den räntan alternativt behålla investeringens ursprungliga värde.
- På grund av de korta löptiderna påverkas värdet bara marginellt av förändringar i räntor, de är således bättre att äga än långräntefonder om räntan är på väg upp.
- Ger en förutbestämd avkastning vid löptidens slut – ingen kupong
- Lämpligt val för kortsiktigt sparande
Tre populära korträntefonder är bland andra AMF Räntefond Kort, Simplicity Likviditet A och Skandia Korträntefond.
- Investerar bara i räntepapper med löptider som överstiger 1 år. Dessa kan exempelvis vara statsobligationer, bostadsobligationer eller företagsobligationer (high yield eller investment grade)
- Lång löptid = högre risk och högre förväntad avkastning
- Ju längre löptid, desto mer riskfylld och mer känslig för ränteförändringar
- Ger löpande kupongränta alternativt större utbetalning vid löptidens slut
- Bättre val för långsiktigt sparande
Tre populära långräntefonder är bland andra AMF Räntefond Lång, SPP Obligationsfond och AMF Räntefond Mix.
Viktigt att känna till för både korta och långa räntefonder är att bägge kan både öka och minska i värde. Bägge innebär ett finansiellt risktagande (även om de jämfört med aktier och aktiefonder klassas som lågriskalternativ) och man ska komma ihåg att historisk avkastning aldrig är någon garanti för framtida avkastning. Det är med andra ord inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.
Mer information om räntefonder finns att läsa här på räntefonder.nu, samt hos nätmäklare som Avanza och Nordnet.