Last Updated on april 12, 2024 by Håkan Samuelsson
Karakteristiskt för räntefonder är att de inte följer börsens utveckling. Man brukar säga att de är icke-korrelerade med börsen, vilket betyder att deras värdeutveckling (mer eller mindre) sker oberoende av hur det går på aktiemarknaden. Just därför anses räntefonder vara ett bra och värdefullt komplement till mer börsrelaterade instrument i portföljen, eftersom de skapar en bättre diversifiering och bättre riskspridning.
Varför påverkas inte räntefonderna av rörelser på börsen?
Räntefonder investerar i räntebärande värdepapper – så kallade skuldsedlar – vilka ges ut av bland andra Riksgälden, bostadsinstitut, olika bolag samt kommuner och andra länder (läs mer om dessa räntepapper här). Emittering av skuldsedlar fungerar som ett alternativt sätt för utgivaren att få in pengar i verksamheten, istället för att behöva söka ett banklån. Räntefonder köper dessa skuldsedlar, lånar därmed ut pengar till gäldenären och erhåller avkastning i form av ränta på det lånade beloppet.
En skuldsedel är på så sätt en tillgång precis på samma sätt som en aktie, men eftersom den avser ett lån – som ju inte påverkas av upp- eller nedgångar på aktiemarknaden – är dess värdeutveckling inte beroende av vad som sker på börsen.
Viktigt att känna till är dock att priset på en räntefond kan stiga som en indirekt följd av oro eller stora nedgångar på aktiemarknaden. Detta beror dock på att efterfrågan på de säkrare räntefonderna ökar, och inte på att värdet på dem är direkt avhängigt av vad som sker på marknaden.
Läs gärna också: Är det bra att ha en räntefond i sin portfölj?
Vilka faktorer styrs räntefonder av?
Räntefonders utveckling styrs främst av förändringar i ränteläget, men också av inflation, konjunktur och valutakursförändringar för att nämna några.
Korta räntefonder – det vill säga de som bara investerar i räntepapper med löptider som understiger 1 år – är ämnade att följa den korta marknadsräntan, och påverkas i regel inte nämnvärt av vare sig höjningar eller sänkningar i räntorna. Dessa fonder är således förenade med både lägre risk och lägre förväntad avkastning, varför de anses vara det nästa tryggaste placeringsalternativet på kort sikt efter ett sparkonto med insättningsgaranti.
Ett varningens finger ska dock höjas för att spara i korträntefonder när räntorna och avkastningen är låga, eftersom fondavgiften i ett sådant läge kan äta upp den lilla vinst som blir och istället ge minusavkastning.
Långa räntefonder placerar istället en stor del av sina pengar i räntepapper med lång duration – ofta mellan 5 år och 30 år. Givet de långa löptiderna, är pengarna exponerade för möjliga värdeförändringar under mycket längre tid – varför denna typ av fonder innebär högre risk, men också högre framtida avkastning. Ju längre löptid, desto större risk och ju längre löptid, desto större effekt får även små förändringar i räntorna. Dessa är bättre om du ska spara under lång tid.
Portföljens krockkudde
Det faktum att räntefonder står utanför aktiemarknadens påverkan gör att de ofta benämns som portföljens krockkudde eller stötdämpare. Bra att ha för att lindra eventuella förluster på aktiemarknaden, och ett lågriskalternativ som bör vara en självklar del i en balanserad portfölj.
Exempel på några populära kort- och långräntefonder i Sverige är:
- AMF Räntefond Kort
- Länsförsäkringar Kort Räntefond
- Spiltan Räntefond Sverige
- Öhman Obligationsfond A
Ovanstående fonder finns att investera i hos bland annat Avanza (webbplatsen använder cookies).