Korta räntefonder

Korta räntefonder är en specifik typ av räntefonder där placeringarna görs i räntebärande värdepapper med kortare löptid. Kortare löptid avser i regel perioder om upp till 1 år. Eftersom räntefonder är vad som kallas för icke-korrelerade med börsen (de rör sig oberoende av hur aktiemarknaden rör sig), är de värdefulla instrument att ha i sin portfölj. Genom att placera en del av ditt sparande i korträntefonder får du en bättre diversifiering, och ett bättre skydd vid oro på börsen.

Bästa korta räntefonderna 2020

Ovanstående topplista är hämtad direkt från Avanza (webbplatsen använder cookies).

Vad är räntebärande värdepapper?

För att kunna förstå vad en korträntefond är, hur den fungerar och varför den är ett värdefullt investeringsalternativ måste man först och främst förstå vad ett räntebärande värdepapper är. Så låt oss börja grundläggande.

Ett räntebärande värdepapper kan enklast liknas vid en typ av skuldsedel, utfärdad av exempelvis staten, ett stort företag eller en kommun. En räntefond köper dessa skuldsedlar och lånar alltså ut pengar till dessa aktörer, snarare än att investera hos dem. För dessa lån erhålls sedermera ränta, varför fondtypen kallas för just räntefond. Räntefond heter på engelska bond fund, och kort räntefond heter short-term fixed income fund.

Vad är skillnaden mellan korta och långa räntefonder?

Korta och långa räntefonder är bägge fonder som lånar ut kapital och således äger skuldsedlar utställda till olika gäldenärer. En av de mest väsentliga skillnaderna mellan dessa fonder är durationen för respektive fondtyps värdepapper – det vill säga löptiden för skuldsedlarna, eller den tid inom vilken lånet ska vara återbetalt.

Läs gärna också: Kort räntefond eller lång räntefond? – Vad är bäst att välja?

Korta räntefonderplacerar i räntebärande värdepapper med en duration på maximalt 1 år. Ett exempel på svenska korträntefonder är så kallade statsskuldväxlar som vanligen har en löptid på mellan 3-12 månader. Korträntefonder kallas ofta även för likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder.

Långa räntefonder äger istället olika typer av värdepapper (obligationer) med en duration på minst 12 månader och uppåt, inte sällan är löptiderna så långa som 10, 20 eller 30 år. Givet denna skillnad, är därför korträntefonder ett mindre riskfyllt alternativ än vad fonder med lång ränta är, eftersom det är svårare att förutse hur marknaden kommer att utvecklas och vilken kreditrisk som är förhand med att låna ut kapital under en längre tidsperiod. En synonym till långa räntefonder är obligationsfonder.

På grund av den låga risken är korta räntefonder i regel ett mycket lämpligt alternativ för kortsiktigt sparande, varför de också brukar likställas vid att ha pengarna på ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti (viktigt att poängtera är dock att innehavet i korträntefonder kan minska i värde. Någon positiv avkastning är ingen garanti, låg risk till trots).

Lägre risk innebär lägre potentiell avkastning, vilket gör en lång räntefond till ett mer attraktivt val om du har en längre sparhorisont och hoppas att din placering ska betala bra i framtiden.

Så påverkas korta räntefonder när börsen går ned

Det här är en av de viktigaste anledningarna till varför man bör inkludera vissa korträntefonder i sin fondportfölj. Som nämndes i inledningen är räntefonder på det stora hela ej korrelerade med börsen, vilket innebär att en eventuell nedgång på aktiemarknaden oftast inte påverkar nämnvärt. De brukar av denna anledning kallas för portföljens krockkudde, eftersom de utgör ett visst skydd mot en alltför stor förlust vid oro på börsen.

Orsaken till detta är att lån med tillhörande ränta inte sjunker bara för att börsen sjunker. Har du till exempel lånat ut 1000 kronor till någon med en ränta om ett visst antal procent, är personen i fråga fortfarande skyldig dig 1000 kronor plus samma ränta även om börsen får en negativ utveckling. På samma sätt fungerar det med räntefonder, vilka främst påverkas av hur ränteläget ser ut – men också av inflation, aktuell valutakurs och kreditrisk.

Viktigt att nämna är förstås att korta räntefonder inte ska misstas för att vara helt riskfria. Värdet i dessa fonder kan både öka och minska. Placeringar i fonder innebär alltid en finansiell risk. Det finns heller aldrig någon garanti för framtida avkastning – oavsett hur bra en fond har presterat sett till historisk avkastning – vilket innebär att du aldrig kan veta säkert att du får tillbaka lika mycket som du har investerat.

Vad händer med korträntefonder när räntan går ned/upp?

Här gäller det att tänka tvärtom, enligt den så kallade ”gungbrädeprincipen”. När räntorna går ned går värdet på räntefonder upp, och när marknadsräntan går upp och blir hög går istället värdet på dessa fonder ned. Detta gäller rent teoretiskt för både korträntefonder och långa räntefonder, och beror på att efterfrågan på tidigare utfärdade skuldsedlar ökar när räntan sänks (eftersom de tidigare då ger bättre kupongränta) och vice versa när den stiger.

Gundbrädeprincipen till trots, kan det dock generellt sett sägas att en kort räntefond, på grund av durationen om endast några månader, inte hinner påverkas nämnvärt av större eller mindre förändringar i marknadsräntan. Fondens villkor ger låg risk, men också mycket låg eller ingen framtida avkastning.

Korträntefonder syftar inte till att maximera vinsten

Är man en novis på ämnet räntefonder kan det kännas föga attraktivt att placera och spara sina pengar i något som beräknas ge i princip ingen avkastning. Viktigt att känna till är emellertid att syftet med räntefonder (både korträntefonder och långräntefonder) inte främst är tjäna en massa pengar på dem. För detta investerar man istället i aktier och aktiefonder, vilka har högre risk och således kan förväntas ge bättre utdelning (även om varken högre risk eller historisk avkastning är en garanti för framtida avkastning).

Syftet med räntefonder är snarare att vara den där krockkudden mot förluster på börsen. Man skulle kunna säga att aktier och andra mer riskfyllda instrument är bränslet som driver avkastningen framåt, medan räntefonder är det som reglerar farten och bromsar när det går utför.

Vilka korta räntefonder ska man välja?

Räntefonder finns det gott om i Sverige och det kan kännas svårt att veta vilka som är värda att köpa och vilken som är den bästa fonden, i synnerhet om man är ny och oerfaren. Ett tips är att titta på vilka fonder andra väljer, och hämta inspiration från det. Sök också i senaste fondlistor hos Avanza och Nordnet, och gå med i forum där man kan dela och ta del av tips och råd. Ju mer insatt du blir, desto lättare kommer det så småningom att bli att hitta bäst kort räntefond som passar för just ditt sparande.

Fördelar och nackdelar

För att summera det hela rundar vi av med att punkta upp de främsta för- och nackdelarna med korta räntefonder.

Fördelar korta räntefonder

Ett tryggt sparande med låg risk
Bra skydd om aktier och aktiefonder skulle minska i värde (men kom ihåg att räntefonder också kan både öka och minska i värde)
Lämpliga för kortsiktiga sparanden

Nackdelar korta räntefonder

Korta räntefonders lägre risk innebär också lägre avkastning
I ett lågränteläge riskerar man att avgifter och inflation tar ut avkastningen

Avslutningsvis tipsar vi om att det här på vår webbplats räntefonder.nu finns mer information att läsa om både fonder i allmänhet och räntefonder.

Vi påminner också en sista gång om att sparande i fonder alltid är förenat med risker, även om det gäller räntefonder. Historisk avkastning är ingen garanti och innebär inte säkert att du får tillbaka det du investerat i fonden.

Summering – Korta räntefonder

Korta räntefonder är räntefonder som investerar i skuldsedlar med en löptid på mindre än ett år. Här har riksbankens reporänta stor betydelse. Huvudsyftet med de korta räntefonderna är alltså att de så nära som möjligt ska följa marknadsräntornas utveckling.

Fördelen med att investera i korta räntefonder är att risken blir mycket låg. En eventuell uppgång i marknadsräntorna skulle ge en mycket liten påverkan på räntefonden.

Nackdelen med att investera i korta räntefonder kan vara att då räntan i regel är mycket låg kan avgifterna bli så pass höga i förhållande, att de “äter upp” investeringen. Inflationen är också en faktor som behöver vägas in då den kan urholka värdet av investeringen.

Med tanke på dagens mycket låga ränteläge så kan det kännas som en dum idé att investera i korta räntefonder. Man bör dock betänka att långa räntefonder är i så fall ännu sämre. I och med att en uppåtgående marknadsränta är att vänta så kommer dom långa räntefonderna att falla – och dessutom med hävstång.

En kort räntefond kan vara ett bra val om man kortsiktigt vill placera pengar någon annanstans än på börsen. Man får dock göra en avvägning och det rådande läget på marknadsräntorna bör avgöra om man ska placera pengarna i en sådan fond eller inte. Räntan är som sagt på väg upp och så fort vi ser positiva korta räntor så är återigen korta räntefonder en bra placering för den som vill parkera sina pengar relativt riskfritt.

Många korta räntefonder har i sina stadgar regler för vad dom får och inte får investera i. Dom är till exempel bundna till statspapper och kan alltså inte motverka den negativa utvecklingen i fonden. Andra fonder har lite lösare regler och kan i tider som dessa investera mer i företagsobligationer och på så sätt hålla sig över ytan och undvika negativ utveckling på pengarna.

Läs gärna mer på vår systersida om detta.