Långa Räntefonder

Långa räntefonder är fonder som investerar i räntebärande värdepapper med en löptid om minst 1 år, ofta mycket längre än så. Precis som korta räntefonder är de ett viktigt instrument att ha i sin portfölj – men det finns vissa avgörande skillnader som är nödvändiga att känna till och som kan påverka om långa räntefonder är lämpliga eller inte. Här följer en översiktlig guide till hur långa räntefonder fungerar, varför de är bra att ha och hur de skiljer sig från de korta. Dessutom listas de 10 bästa långräntefonderna just nu.

Bästa långa räntefonderna 2021

Ovanstående lista är hämtad från Avanza (observera att Avanza använder cookies), och kan användas som inspiration till vilka långräntefonder man bör satsa på just nu (kom ihåg att tidigare avkastning är ingen garanti för framtida).

Långräntefond – definition och förklaring

En långräntefond är alltså en fond som investerar i räntebärande värdepapper (obligationer) med en duration – en varaktighet – på 12 månader och uppåt. Räntebärande värdepapper kan enklast förklaras som skuldsedlar utgivna av exempelvis staten, en kommun, ett stort bolag (företagsobligationer) eller ett annat land. Genom att utfärda skuldsedlar för räntefonder att investera i, kan dessa aktörer få in kapital i verksamheten utan att behöva ta ett traditionellt banklån.

En räntefond lånar med andra ord ut kapital för vilket fonden sedan erhåller ränta. Durationen, eller löptiden som det också kallas, är den period inom vilken lånet ska vara återbetalt. En synonym till långa räntefonder är obligationsfonder, och på engelska heter långräntefonder long fixed income fund.

Vad är skillnaden mellan korta och långa räntefonder?

Den viktigaste skillnaden mellan en lång räntefond och kort räntefond är just längden på de respektive löptiderna, vilka i sin tur gör skillnad för risk och potentiell framtida avkastning.

Långa räntefonder har, som nämndes i inledningen, löptider på minst 1 år. Ofta handlar det om durationer på 10, 20 eller till och med 30 år. Korta räntefonder har istället löptider på maximalt 1 år, i regel mellan 3-12 månader. Enkelt förklarat innebär detta att långräntefonder lånar ut pengar under längre tid, medan korträntefonder lånar ut pengar under kortare tid. Detta har naturligtvis en stor betydelse för nivån på risktagande för dig som sparar.

Så påverkas långräntefonder när börsen går ned

Alla typer av räntefonder, såväl korta som långa, utmärker sig på så sätt att de (till största del) inte är korrelerade med börsen. Detta beror på att skulder förblir desamma vare sig börsen stiger eller sjunker. Utvecklingen för dessa fonder påverkas med andra ord inte nämnvärt av hur utvecklingen för aktiemarknaden ser ut, utan snarare av ränteläget samt inflationen, valutakurs (svenska kronan eller olika valutor), konjunktur samt kreditrisk för skuldsedlarna. Just därför är räntefonder ett värdefullt inslag i en fondportfölj, eftersom de balanserar upp eventuella förluster i aktier.

Förhållandet räntefonder/marknadsränta

En vanlig missuppfattning om räntefonder är att värdet på dem stiger när räntorna stiger. Detta stämmer inte. Istället råder här ett slags tvärtom-förhållande, som innebär att räntefonder (både räntefonder korta och räntefonder långa) stiger i värde när maknadsräntan sjunker, och sjunker i värde när räntan stiger. Man brukar likna förhållandet vid en slags gungbrädesprincip.

Förhållandet mellan marknadsräntan och utvecklingen för räntefonder syns särkilt tydligt på just långa räntefonder. Ju längre löptid en räntefond har, desto större blir hävstångseffekten från marknadsräntans utveckling. Även en liten förändring ner/upp i den korta 3-månadersräntan kan få effekt på framförallt de allra längsta räntefonderna, det vill säga de med en löptid på 10 år och uppåt.

Varför innebär långa räntefonder högre risk?

Här är värdepapprens duration central. Korta räntefonder köper olika typer av skuldsedlar med en löptid på bara några månader (s k statsskuldväxlar), vilket innebär att tiden då pengarna är exponerade för risk är väldigt kort. Korträntefonder hinner sällan påverkas nämnvärt av vare sig förändringar i marknadsräntan eller andra ekonomiska faktorer, varför de är mest lämpliga för kortsiktigt sparande då man vill att pengarna ska vara trygga.

Långa räntefonder investerar, eller lånar ut, pengar under lång tid vilket innebär att det finns mer tid för det ekonomiska läget att förändras. Det företag eller den aktör fondens skuldsedlar är utfärdade av kan till exempel få likviditetsproblem och svårt att betala tillbaka obligationen, eller gå i konkurs. Detta är förstås mycket svårare att förutse över längre tidsperioder som flera år eller decennier, varför långa räntefonder således innebär en högre risk att köpa.

Långräntefonder ger i regel bättre avkastning

Ju högre risk du är villig att ta, desto högre blir den potentiella avkastningen. Detta gäller även för långa räntefonder. Rent teoretiskt kan såväl långa som korta räntefonder både öka och minska i värde eftersom de bägge är finansiella instrument, men chansen att fonder med lång ränta stiger och ger bra avkastning är större eftersom det i regel tar längre tid för betydande utvecklingar att ske. Med detta sagt är varken kort- eller långräntefonder ett alternativ man väljer för att tjäna stora pengar, utan snarare för att ha som en typ av krockkudde om börsen dyker.

Svenska korta räntefonder har de senaste 10 åren haft en genomsnittlig historisk avkastning på 0,59 procent. Alltså nästan försvinnande lite. Räknar man dessutom in inflation och avgifter (även låga sådana) blir slutresultatet ännu sämre, varför ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti i dagsläget kan vara ett bättre alternativ än en kort räntefond.

Långa räntefonder har som sagt längre tid på sig att påverkas av ränteförändringar och många andra bidragande faktorer, vilket innebär större chans/risk att både öka och minska i värde. Genomsnittlig historisk avkastning för långräntefonder i Sverige har de senaste 10 åren emellertid endast varit 2,4% – vilket innebär att de förvisso är bättre än korträntefonder sett till avkastning över tid, men inget man gör stora vinster på.

Vidare är det viktigt att komma ihåg att vare sig historisk avkastning eller hög/låg risk är någon garanti för framtida avkastning. Detta gäller på precis samma sätt för fonder som består av räntebärande värdepapper, som det gör för aktier, aktiefonder och andra investeringstillgångar. Vare sig du väljer att spara i aktier, vanliga fonder, en lång räntefond eller en kort räntefond, är det aldrig säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet du en gång satsade.

Vilka långa räntefonder ska man välja?

Att veta vilka långräntefonder man ska satsa på och vilka som är de bästa kan oftast kännas både svårt och förvirrande om man är ny och oerfaren inom ämnet. Sök gärna i topplistor likt den i början av artikeln, och se vilka räntefonder andra handlar hos exempelvis Avanza, Nordnet eller annan nätmäklare/bank. På så sätt kan du få bra inspiration, tips och hjälp att välja den bästa räntefonden för dig och din privatekonomi tills dess att du kanske är mer insatt själv.

Avslutningsvis – fördelar och nackdelar

Fördelar långräntefonder

Lägre risk än placeringar i aktiefonder och andra traditionella fonder tack vare att börsen inte påverkar (fondsparande innebär alltid en risk dock)
Pengarna du placerar blir inte låsta i någon viss skuldsedel – snabb åtkomst vid behov
Högre potentiell avkastning än korta räntefonder (även om det inte finns någon garanti för framtida avkastning. Långräntefonder innebär inte säkert att du får tillbaka hela kapital det du investerade).

Nackdelar långräntefonder

Mer riskfyllda än de korta – inte lika bra krockkudde-effekt
Kan sjunka kraftigt om räntor höjs

Mer information om räntefonder finns att läsa direkt här på räntefonder.nu

Summering – Långa Räntefonder

Långa räntefonder är fonder som handlar med skuldsedlar med en löptid, eller duration, på mer än 1 år. Löptiden kan variera mellan 1-30 år. Här kan man alltså exponera sig mot de långa marknadsräntorna om man vill. Man bör dock känna till hur de långa räntefonderna förhåller sig till de långa marknadsräntorna i de fall marknadsräntorna förändras. När de långa marknadsräntorna går upp så kommer nämligen de långa räntefonderna att sjunka i värde.

De långa räntefonderna ger dock en mer flexibel möjlighet för den som investerar gällande val av risk och exponering. I de långa räntefonderna finns en inbyggd hävstång mot marknadsräntorna. Man kan se det som en gungbräda. Längst ut på ena änden av gungbrädan finner vi de långa räntefonderna. På andra sidan sitter de långa marknadsräntorna längst ut. Så en liten förändring i marknadsräntan nedåt, gör att de långa räntefonderna stiger hastigt uppåt, och vice versa. Dessa fonder kan både öka och minska ganska mycket i värde.

Tror man på en stabil marknadsränta som inte kommer röra sig nämnvärt uppåt så är en lång räntefond en bra placering. Man bör dock även ta valutarisken i beaktning när man tittar på långa räntefonder. I och med att man investerar pengarna på längre sikt så ökar även risken för att förändringar i växelkurserna kan påverka värdet på placeringen, förutsatt att fonden handlar i andra valutor än svenska kronor förstås. En rekommendation är att titta på detaljerna för den räntefond man är intresserad av och se mer exakt vad fonden investerar i. Detta kan i vissa fall framgå redan i namnet på fonden.

Här finns mer att läsa om detta ämnet.